Skogsträff i före detta vilthägnet

Anders Ek, ordförande i Södras förtroenderåd hälsar besökarna välkomna till markerna som ägs av Birger Karlén och där det tidigare var ett vilthägn under Gusums bruks tid.

Anders Ek, ordförande i Södras förtroenderåd hälsar besökarna välkomna till markerna som ägs av Birger Karlén och där det tidigare var ett vilthägn under Gusums bruks tid.

GUSUM (JB)

En titt på avverkning i ett skogsparti, information om Södras mark – skoningsgaranti, lite till livs ute i skogen och så självklart möjlighet att språkas vid och diskutera olika spörsmål. Detta var programmet på den träff som Södra bjudit in till i Gusum på den mark som tidigare varit vilthägn under den tid då Gusums bruk disponerade området.

– Vi bjuder in till sådana här mindre träffar för att på plats ute i skogen penetrera olika frågor och samtidigt få information om vad som är på gång, sade Anders Ek, ordförande i förtroenderådet i området.

På plats fanns de båda skogsinspektorerna Carl Ankarstrand och Robert Andersson, vilka jobbar med avverkningarna inom det aktuella området.

– Där maskinen jobbar nu är det egentligen bara skitskog. En del var granremisser som toppades för att det skulle vara optimalt för de fasaner som förr fanns i området, berättade nuvarande ägaren av marken, Birger Karlén.

En av dem som var med på träffen, nämligen Lennart Johansson i Kärret, minns hur han som ung, kröp omkring inne bland granarna för att driva ut fasanerna till de till jakterna inbjudna skyttarna.

Det var minst sagt imponerande att se skördaren i arbete, med Petter Molinder vid spakarna. Medan Anders Ek hälsade välkommen och deltagarna språkades vid, hade ett stort område avverkats. Han kör en Kammutsu 951 och efter honom kommer en skotare av samma märke med modellbeteckningen 895, med Tommy Jonsson vid spakarna. Båda maskinerna ägs av Anton Göransson.

– De går bara hos oss på Södra i huvudsak inom Valdemarsvik, Östra Ryd och Sankt Anna. Vi delar på dem Carl och jag för de avverkningar som sker, säger Robert Andersson.

Skotaren som användes är av modell större och framförallt är bredden imponerande. Genom att lasta brett, men inte så högt, blir inte framfarten så svajig och därmed blir inte marktrycket så högt och som en följd av detta blir markskadorna mindre.

Markskoningsgarantin var just ämnet för den information som Carl Ankarstrand gav. Ett antal planscher uppställda mot en av de till det forna hägnets grindar, illustrerade det hela. – Markskoningsgarantin är egentligen en försäkring där markägarna bidrar med tre kronor per kubikmeter i normalfallet, sade Ankarstrand.

Garantin omfattar hela kedjan, allt från slutavverkning till skotning av virke och ris, samt plantering. Basvägarna klassas av en skogsinspektor i tre olika nivåer. Detta ligger sedan till grund för bedömningen av när avverkningen kan äga rum.

På de marker med sämst bärighet bör drivning ske endast på hårt tjälad mark, vid sommartorka eller med användandet av specialmaskiner. Vattenkartor som finns att tillgå är ett bra hjälpmedel vid planeringen av avvekningarna.

Syftet med garantin är i första hand att man i så stor utsträckning som möjligt ser till att det inte uppstår skador, genom god planering. Blir det ändå skador, ska dessa återställas. I garantivillkoren står att Södra ska återställa marken i sitt ursprungliga skick om basvägarna får skador som är mer än 25 centimeter djupa på en sammanhängande sträcka av 50 meter.

– Skogsstyrelsen har visat att markskadorna har minskat sedan garantin infördes, konstaterade Ankarstrand.

Text och bild: HANS ANDERSSON

Share