Nu ska gården bli mer renodlad fårgård
Emma Carlsson och Anders Larsson bland fåren.
LANTBRUK (JB)
Styra gård styrs allt mer mot renodlad fårproduktion. Dorset och lantrasen finull korsas för bra tackor. Man räknar korsningen i stort sett som en egen ras.
På Styra Brunnsgård utanför Fågelsta fanns det tidigt får. Anders Larsson är femte generationen som driver gården vars inriktning är fårproduktion. Uppgifter finns om att förfäder till honom sålde fårkött på gården så tidigt som 8 juli 1899.
Att fråga Anders om hur det kom sig att han började med får framstår därför som ganska överflödigt, men var det självklart att fortsätta med får?
– Nej, det var det inte, säger Anders. Det har varit mycket om och men och fram och tillbaka.
Det blev ändå får. Anders räknar för dagen in totalt drygt 1 100 djur, vuxna och yngre.
– Sedan har jag från 2018 gjort om produktionen för att plocka fram ett riktigt bra slaktdjur. Sverige har en väldig brist på slaktdjur. Snittgården ligger på 30-35 tackor i Sverige. Vi har ungefär 500.
Många fårproducenter slutar, inte bara de som räknas som små gårdar med 35 tackor utan även de med 100- 200 tackor. Slakten minskar också.
– Vi har en så låg självförsörjningsgrad och ändå så blir det mindre. Det skulle gå uppåt istället.
– Många gårdar läggs ner, men många nya kommer som vill satsa. Om du ska få ekonomi i en fårproduktion så ska du först veta vad du vill göra. Det gäller att välja inriktning.
– Vi håller på med avel. Det är renrasig finull. Sedan har vi finull som betäcks med dorset och då blir det 50 procent finull och 50 dorset. Deras lamm blir jättebra korsningstacka för att ta fram slaktlamm.
Varför man korsar raser på det här viset har samma svar som varför man korsar hundraser, nötraser eller andra. Det är en fråga om att få fram rätt egenskaper. En del är ”bättre mammor”, andra ger mer kött, ytterligare några har andra fördelar. Man ska dock se upp med att avla för hårt.
– Djuren ska må bra, det är det viktigaste, säger Anders med eftertryck.
Effektivitet och omsorg är en viktig kombination del under lamningen. Det gäller att både kunna finnas till hands beredd att bistå, men ändå inte ha för mycket spilltid mellan varje lamm så man går iväg och gör en massa annat i väntan på nästa lamm. Överlevnaden hos lamm kan hänga på sådant.
– Jag brukar säga att om du har lamning under tre-fyra veckor så ska det vara minst 300 tackor som lammar under den tiden. Många har kanske 50 tackor som lammar under en hel månad. Då lägger du egentligen lika mycket tid och är kanske ändå inte där om du behövs.
Till sin hjälp har Anders anställt Emma Carlsson som har god hand med fåren.
– Jag är uppvuxen på gård med får och köttdjur och jag har gått djurutbildningen på Vreta, berättar hon.
– Jag började 2019. Jag fick höra att han behövde hjälp och jag stod utan jobb så jag tänkte varför inte? Sedan blev jag kvar.
Odlar ni något här?
– Nu odlar vi vall, berättar Anders. Vi odlar frö, rörsvingel, som vi tröskar och vi tar halmen. En återväxt senare på hösten tar vi till fåren. Det blir ett jättebra foder till fåren. Det fodret har fungerat så bra att jag vill köra med sådant.
Anders Larsson har planer för Styra och fåren framöver, även om allt inte är bestämt än.
– Det är lite trångt så nu vill jag bygga ett hus till. Det lutar åt det just för att kunna öka med finull-dorsettackorna själv. Eftersom jag också säljer livdjur, vill jag få upp slaktlammsantalet.
– Nu lägger vi om hela produktionen ett steg till. Vi kommer ha fler lamningar, men inte fler veckor. Nu betäcker vi 400 tackor under två veckor. Vi kommer ha en lamning i september.
– Förut har det varit fårproduktion, spannmål och en massa annat. Nu blir det mer renodlad fårproduktion här på Styra.
Kanske blir det bäääst så.
Text och bild: BO BÄCKMAN
