I samband med det amerikanska presidentvalet får frågor som frihandel och protektionism mera fokus. Jag upplever att det funnits och finns en onyanserad övertro i bland annat Sverige på hur mycket Joe Biden kommer förändra USA:s politik.

Nu drar det ihop sig igen till blåsväder runt vindsnurrorna. Det är ju bra kan man tycka, själva vitsen egentligen. Men kanske inte blåst på detta sätt.

Jag brukar försöka lyssna ifatt en del ”sommarpratare” när jag sitter i traktorn på hösten. Alla har sin favorit av sommarvärdar och min var ju inte Greta eller ÖB Michael Bygdén, även om den senare var intressant och klok.

Ingen inom lantbrukets större och tyngre organisationer som vill framstå som framtidsinriktad och trovärdig har på allvar vågat eller velat prata om strukturrationaliserings fördelar och nackdelar.

För några dagar sedan flyttade jag stortraktorn och kultivatorn. Jag har förmånen att runda Sveriges 5:e största stad och en förort där man under nästan ett års tid renoverat en genomfart. Givetvis får man numera, där man förut kunde åka igenom nätt och jämnt, klättra upp på kantstenen med ytterhjulen.

Ibland kan jag surna till på banker och det finansiella systemet. Även om jag är mycket nöjd med mina bankrelationer och finanspartners, så kan man inte låta bli att fundera om systemet i stort.

Ja, så är det faktiskt. Fast kanske inte som du tror. Min rubrik siktar inte främst i riktning mot att vi i södra halvan av Sverige ska kämpa för samernas och deras rättigheter. Det får folk göra om de vill, men för mig är ”samefrågan” inte alls så enkel.