Sol och vind är framtiden i Torpstöd

Paret Mannhard satsar på förnybar energi

”Det är ingen vinst om man inte producerar så mycket som du gör av med i huset, eller på
gården”, konstaterar Ulf, och tittar nöjt på elmätaren. Man måste göra en beräkning på sin
egen förbrukning, läget innan man köper en anläggning. Men det får man hjälp med.

GRUMS (JB)

För 30 år sedan installerade Ulf och Agneta Mannhard i Torpstöd sina solpaneler för att få varmvatten. Nu har de utökat sin energiproduktion och har precis kört igång sitt hybridsystem för sol och vind. Möt paret som satsar på förnybar energi.

När vi träffas på gårdsplanen på deras lantbruksfastighet känns luften vårlik och nästan vindstilla. Ändå snurrar vindkraftverket med god fart och ger några kilowatt rätt in i huset. Han är nöjd när han berättar om hur han har arbetat med anläggningen, men har blivit tvungen att tänka nytt och gjort egna lösningar flera gånger.

– Vårt system bygger på en kombination av vindkraft och solceller och kommer att ge ungefär 10 000 kilowattimmar (kWh) per år, berättar Ulf. Vi gör i dagsläget av med cirka 12 000 kWh per år så vi kommer att kapa vårt elinköp drastiskt. Jag kontrollerar elmätaren varje gång jag går förbi och känslan av att tillverka sin egen el är skön.

Ulf berättar att energieffekten är mycket större om man kombinerar sol och vind. Då tillverkas elen året om även när det är som mörkast i Sverige. Tanken är att solen och vinden ska förvandla likström till den växelström, som vi har i elnätet, 80 – 90 procent av årets alla dagar.

Masten får bara vara 20 meter hög för att slippa söka tillstånd från Luftfartsverket om du bor utanför tätort, berättar Ulf. Bor du inne i tätorten får masten vara 45 meter hög. meter. Kommunerna har olika regler kring bygglov, men i Grums behöver man inget bygglov. Ett tips Ulf ger är att också höra med grannen innan man sätter igång även om det är bygglovsfritt. Grannen kan ha en helt annan åsikt än du när det gäller vindsnurror, för de kan snurra på rätt bra en blåsig dag.

– Maxeffekten på 3500 Watt ligger vid en vind på 14 meter per sekund, säger han, men 16-17 sekundmeter då sätter bromsen in. I och med att den är fembladig går den väldigt tyst. Det är bara vid några enstaka tillfällen

– Masten var svår att få tag på, fortsätter han. Men när vi väl hittade en stadig fackverksmast vinschade vi upp den med skogskärran. Vi hade också en traktor till som lyfte upp masten en bit för att underlätta första biten från marken. Själva fästet borrade vi ner i berget och fäste en ram som grannen hjälpte mig att svetsa. En vindsnurra kräver en 16-kvadratskabel. Och det får vara max 30 meter från toppen på vindsnurran till mätaren för att inte elförlusten ska bli för stor.

Ulf och Agneta sökt bidrag för förnyelsebar energi på sin lantbruksverksamhet från Jordbruksverket vilket ger 40 procent tillbaka in i plånboken. Men bidragssystemet tar tid. Bidraget måste man söka innan man sätter spaden i marken eller borrar i berget.

– Vi hade redan köpt anläggningen, säger han, men eftersom reglerna är som de är var vi tvungna att sälja tillbaka allt till leverantören. Söka bidragen och köpa samma grejer tillbaka igen. Onödigt krångligt kan man tycka.

Han uppmanar också alla som funderar på att satsa på förnybar energi att kontakta flera leverantörer och försäkra sig om att det är kvaliteten är den bästa. För det kan variera stort.

– Vindkraft kan man inte köpa billigt, säger Ulf bestämt. Vill man ha kvalitet måste man betala. Jag har också köpt en converter, för att göra om likströmmen till växelström, som är större än vårt behov idag ifall det blir aktuellt att utöka elproduktionen i framtiden. Det jag tillverkar nu går till huset först och resten går till försäljning och det kan bli andra förutsättningar i framtiden.

Och förändrar sig gör det med all sannolikhet eftersom regeringens mål är att vi ska vara helt fossilfria år 2040 och bara 3 procent i Sverige har solkraft. Ännu färre har vindkraft och vi har bara sett början av denna utveckling som just rivstartat.

Text och bild: EVALENA HEINERED

Share

Rekordhöga priser på åkermark

ÖSTERGÖTLAND (JB)

LRF Konsult har redovisat försäljningen av den åkermark som förmedlats under 2016. Siffrorna visat att priserna för den mest bördiga åkermarken, region ett, fortsatt att stiga. Det är ingen större dramatik även om regionala skillnader antyder detta.

Share

Mäklaren – ett stöd för kunden

2017 har precis börjat. Nu ser Agentur fastighetsförmedling fram emot resten. Från vänster ser vi Jenny Wärnevall, mäklare, Anders Grenhage, mäklare, Bengt Grenhage, affärsutvecklare, Magnus Fredriksson, mäklare, och Sara Olsson, mäklare.

ARVIKA (JB)

Visions utsände möter Bengt och Anders Grenhage, affärsutvecklare respektive fastighetsmäklare hos Agentur fastighetsförmedling.

Share

Ny ägare med stora ambitioner

Camilla Egberth och Roy Karlsson visade bara glada miner när Luxora fastigheter berättade om sina visioner för gamla Luxorfastigheten. Bild: EVA CARLSSON

MOTALA (JB)

För några veckor sedan köpte Luxora fastigheter den 67 000 kvadratmeter stora Luxorlokalen i Motala. Välkänd för många som åker på RV 50, strax innan det norra brofästet på Motalabron.

Share

Prognos visar lägre totalskörd i år

veteI östra Sverige har stora delar av Östergötland lidit av torka som resulterat i en skördepotential under medel. Prognosen visar på bättre förutsättningar i Mellansverige enligt Lantmännens prognos

Lantmännens första prognos över skörden 2016 visar en totalskörd av spannmål, oljeväxter och trindsäd på cirka 5,26 miljoner ton. Det är lägre än senaste två årens rekordskördar och också lägre än senaste femårssnittet på 5,7 miljoner ton. Främsta orsaken är torka i stora delar av landet, men även angrepp av skadedjur har påverkat negativt.
De senaste två åren har den svenska skörden av spannmål, oljeväxter och trindsäd (ärter och åkerbönor) slagit nya rekord. Skördeutfallet för fjolåret blev hela 6,6 miljoner ton, vilket var det största på 25 år.

Share

Det går bra för svenska småföretag

I den femte upplagan av LRF Konsults lönsamhetsbarometer, som baseras på faktiska bokslut från en databas med över 40 000 företag med 0-15 anställda, framkommer det att lönsamheten för svenska småföretag under 2015 ökade för andra året i rad. Mest lönsamma var småföretagen i Dalarna och minst lönsamma var Stockholmsföretagen.

Share

Det är oacceptabelt

Helena Johnsson– Fullständigt otillfredsställande. Så kommenterar LRFs förbundsordförande Helena Johnsson Jordbruksverkets uppgifter om att det kan dröja omkring ett år innan samtliga stöd för stödåret 2015 är utbetalda. Det är oacceptabelt att utbetalningarna dröjer

Share

Se styrkor och svagheter

– Att driva ett lantbruksföretag är detsamma som att driva vilket företag som helst. Det handlar om att jobba med likviditeten, kassaflödet, sätta upp mål för verksamheten och effektivisera för att få resultat säger Sofie Lampa, kontorschef på LRF Konsult i Kisa.

– Att driva ett lantbruksföretag är detsamma som att driva vilket företag som helst, säger Sofie Lampa, kontorschef på LRF Konsult i Kisa.

KISA (JB)

– Varje företag är unikt. Men i dagsläget är det likviditet och kassaflödet som är viktigt och att ha god kontakt med kreditgivare och leverantörer – helst ska man ligga steget före.

Det säger Sofie Lampa, auktoriserad redovisningskonsult och kontorschef på LRF Konsults kontor i Kisa. På kontoret arbetar totalt åtta personer med olika kompetens – redovisningskonsulter, generationsskiftare och lantbruksspecialister. Från närliggande kontor lånar man in jurister, arrendeombudsman och mäklare. Arbetsområdet är Kinda med omnejd.

Share