Åtgärdspaket till svenska bönder

Lantmännen bidrar med nästan en kvarts miljard

Vårt åtgärdspaket ger pengar nu, till alla lantbrukets produktionsinriktningar, säger Per Lindahl, Lantmännens styrelseordförande. Bild: JOHAN OLSSON

SVERIGE

Värmen och torkan har skapat en krissituation för Sveriges lantbrukare. För att förbättra förutsättningarna för de hårt drabbade lantbruksföretagen, presenterar Lantmännen nu ett åtgärdspaket till sina medlemmar – svenska lantbrukare – på nästan en kvarts miljard kronor.

Share

Det drar ihop sig till Vretadagen

Jakt-, skogs- och lantdag med något för hela familjen

Thomas Ekberg med Bunny, familjens nytillskott av hundar.

VRETA KLOSTER (JB)

Snart är det dags för en jakt-, skogs- och lantdag på Vreta Utbildningscentrum. Lördagen den 1 september kommer det att vara full aktivitet vid skolan i närheten av Vreta Kluster, Ljungsbro. Utställningsdagen vänder sig till hela familjen och evenemanget har lågt inträde för både besökare och utställare. Barn under 16 år går t.ex. in gratis.

Share

Gödseltunnor en resurs

Ydres bönder är redo att ställa upp vid bränder

Ydre södra maskinsamverkans (YSM) gödseltunna rymmer 12 kubikmeter vatten (12 000 liter). Den är en av närmare tio tunnor i Ydre. Bra resurs vid skogsbränder framhåller Niclas Gustafsson och Sten-Åke Saldner.

YDRE (JB)

Ydres bönder är väl organiserade och väl motiverade att ställa upp vid skogsbränder. – Vi har cirka tio stora gödseltunnor som med kort varsel åker ut, berättar Sten-Åke Saldner och Niclas Gustafsson.

Share

Svenskt kött vill se hårdare krav

Kommunerna i Östergötland bör kräva djurvälfärdsprogram

Elisabet Qvarford är vd för branschorganisationen Svenskt kött som vill se hårdare krav vid upphandling av kött. ”Svenska skattebetalares pengar bör inte spenderas på livsmedel som samma skattebetalare har valt bort när de själva handlar i matbutiken”, säger hon. Bild: FREDRIK PERSSON

ÖSTERGÖTLAND (JB)

Branschorganisationen Svenskt Kött har kartlagt vilka krav Sveriges kommuner ställer när de upphandlar kött. Kartläggningen visar att många ställer krav på ursprungsmärkning och låg antibiotikaanvändning och

Share

Livsviktiga små pollinatörer

Hos makarna Kristiansen är bin huvudsaken

Lotta och Preben med två burkar av all den honung deras bin producerar

MOTALA (JB)

På senare år har man pekat på bins betydelse i vår natur. Inga bin – ingen frukt, bär eller frön. Några som insett hur viktiga bin är för vår fortlevnad, är de äkta makarna Lotta Fabricius Kristiansen och Preben Kristiansen. De bor i Hågra skola, inte långt från Tjällmo, där de driver företaget Apinordica.

Share

Politikern som blev köttbonde

Sutterhöjden satsar på ekologisk kött och spannmål

Henrik Lander driver ett Kravmärkt lantbruk, det innebär bland annat att alla nötkreatur får gå utomhus under sommaren, berättar han.

SUTTERHÖJDEN (JB)

Henrik Lander, ordförande i Teknik och fastighetsnämnden och en KRAV-märkt köttbonde från Sutterhöjden i Värmland.  Driver lantbruket Lönngården i åttonde generation. Tidigare jobbade han med ekonomi och EU frågor på redovisningsbyrå. Nu har han sadlat om till bonde på heltid.

Share

Årets östgötabonde

Bröderna Sjölander på Fröberga

”Bröderna Sjölander, Fröberga gård. Erik och Johan Sjölander utsågs till Årets Östgötabonde 2018.

”Ett kvitto på att vi gör något bra”

ÖSTERGÖTLAND (LT)

För elfte gången delades priset Årets östgötabonde ut och vinnare 2018 blev bröderna Sjölander på Fröberga gård som driver kravcertifierat lantbruk tillsammans. Efter en lång årsstämma på Vreta Kluster kom Hushållningssällskapet Östergötland slutligen till den sista punkten på dagordningen, som löd ”Utdelning av belöningar”.

Årets hushållningsgille blev Vikbolandet – Norrköping hushållningsgille med motiveringen ”Gillet har tagit del i bygdens utveckling genom att etablera nya samarbetsformer med bland annat kommunpolitiker”.

Årets trädgård gick till Lisbeth och Kjell Antonsson vid Dags mosse med motiveringen ”Makarna Antonsson har byggt upp en omvittnat välskött trädgård med både traditionella svenska arter såväl som mer exotiska”

Erik Månssons pris tilldelades Johan Kristiansson, VD Sankt Kors och Helene Oscarsson, VD Vreta Kluster med motiveringen ” Johan Kristiansson och Helene Oscarsson har själva och gemensamt på ett modigt och inspirerande sätt bidragit till att Vreta Kluster är en förebild i Sverige och en motor för de gröna näringarna i Östergötland”.

Sedan kom den spännande avslutningen där Årets östgötabonde skulle prisas. Juryn hade plockat fram tre starka kandidater som samtliga vore värdiga vinnare. Dessa var de kravcertifierade lantbrukarbröderna Erik och Johan Sjölander på Fröberga gård, de äggproducerande bröderna Malmström på Broby gård och Europamästaren i rapsodling Albin Gunnarsson på Bobergs västergård.

Med 57 procent av rösterna blev det bröderna Sjölander som tog hem vinsten och  nomineringstexten löd: ”Bröderna Sölander, Fröberga gård har på kort tid byggt upp en ekologisk mjölkproduktion med 120 kor och är ett föredöme i branschen. Allt foder produceras på gården och en biogasanläggning ger el, värme och gödsel”. Förutom, blommor, diplom och äran fick de också en prischeck på 10 000 kronor.

– Det är jättekul. Det är ett kvitto på att vi gör något bra, sa Erik.
– Och ett kvitto på att vi är ett bra team, vi och personalen, fyllde Johan i.
– Det här är ett pris till personalen och andra medarbetare, och inte minst våra bra rådgivare, sa Erik.

Vad tror ni det var som gjorde att just ni vann?

– Jag vet inte, det är svårt att säga. De andra nominerade är också väldigt duktiga. Vi kände till dem lite grann innan och har ju läst om dem i Länstidningen om inte annat, sa Johan.

Hur vill ni utvecklas framöver?

– Vi vill förfina och förbättra det vi har, det är ett spännande projekt i sig. Det behöver inte vara så stora projekt, det finns många smågrejer man kan göra för att få saker att fungera bra, sa Johan.

Hur ska ni fira detta?

– Vi kommer nog att hitta på något ihop med personalen, sa Johan.

Årets östgötabonde är ett samarrangemang med Hushållningssällskapt Östergötland och Länstidningen Östergötland. Juryn bestod av Carl G Nilsson, Bengt Pettersson ordförande i Hushållningssällskapet, Andreas Norlén Länstidningen Östergötland och Gunilla Aschan Hushållningssällskapet.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Share

Sol och vind är framtiden i Torpstöd

Paret Mannhard satsar på förnybar energi

”Det är ingen vinst om man inte producerar så mycket som du gör av med i huset, eller på
gården”, konstaterar Ulf, och tittar nöjt på elmätaren. Man måste göra en beräkning på sin
egen förbrukning, läget innan man köper en anläggning. Men det får man hjälp med.

GRUMS (JB)

För 30 år sedan installerade Ulf och Agneta Mannhard i Torpstöd sina solpaneler för att få varmvatten. Nu har de utökat sin energiproduktion och har precis kört igång sitt hybridsystem för sol och vind. Möt paret som satsar på förnybar energi.

När vi träffas på gårdsplanen på deras lantbruksfastighet känns luften vårlik och nästan vindstilla. Ändå snurrar vindkraftverket med god fart och ger några kilowatt rätt in i huset. Han är nöjd när han berättar om hur han har arbetat med anläggningen, men har blivit tvungen att tänka nytt och gjort egna lösningar flera gånger.

– Vårt system bygger på en kombination av vindkraft och solceller och kommer att ge ungefär 10 000 kilowattimmar (kWh) per år, berättar Ulf. Vi gör i dagsläget av med cirka 12 000 kWh per år så vi kommer att kapa vårt elinköp drastiskt. Jag kontrollerar elmätaren varje gång jag går förbi och känslan av att tillverka sin egen el är skön.

Ulf berättar att energieffekten är mycket större om man kombinerar sol och vind. Då tillverkas elen året om även när det är som mörkast i Sverige. Tanken är att solen och vinden ska förvandla likström till den växelström, som vi har i elnätet, 80 – 90 procent av årets alla dagar.

Masten får bara vara 20 meter hög för att slippa söka tillstånd från Luftfartsverket om du bor utanför tätort, berättar Ulf. Bor du inne i tätorten får masten vara 45 meter hög. meter. Kommunerna har olika regler kring bygglov, men i Grums behöver man inget bygglov. Ett tips Ulf ger är att också höra med grannen innan man sätter igång även om det är bygglovsfritt. Grannen kan ha en helt annan åsikt än du när det gäller vindsnurror, för de kan snurra på rätt bra en blåsig dag.

– Maxeffekten på 3500 Watt ligger vid en vind på 14 meter per sekund, säger han, men 16-17 sekundmeter då sätter bromsen in. I och med att den är fembladig går den väldigt tyst. Det är bara vid några enstaka tillfällen

– Masten var svår att få tag på, fortsätter han. Men när vi väl hittade en stadig fackverksmast vinschade vi upp den med skogskärran. Vi hade också en traktor till som lyfte upp masten en bit för att underlätta första biten från marken. Själva fästet borrade vi ner i berget och fäste en ram som grannen hjälpte mig att svetsa. En vindsnurra kräver en 16-kvadratskabel. Och det får vara max 30 meter från toppen på vindsnurran till mätaren för att inte elförlusten ska bli för stor.

Ulf och Agneta sökt bidrag för förnyelsebar energi på sin lantbruksverksamhet från Jordbruksverket vilket ger 40 procent tillbaka in i plånboken. Men bidragssystemet tar tid. Bidraget måste man söka innan man sätter spaden i marken eller borrar i berget.

– Vi hade redan köpt anläggningen, säger han, men eftersom reglerna är som de är var vi tvungna att sälja tillbaka allt till leverantören. Söka bidragen och köpa samma grejer tillbaka igen. Onödigt krångligt kan man tycka.

Han uppmanar också alla som funderar på att satsa på förnybar energi att kontakta flera leverantörer och försäkra sig om att det är kvaliteten är den bästa. För det kan variera stort.

– Vindkraft kan man inte köpa billigt, säger Ulf bestämt. Vill man ha kvalitet måste man betala. Jag har också köpt en converter, för att göra om likströmmen till växelström, som är större än vårt behov idag ifall det blir aktuellt att utöka elproduktionen i framtiden. Det jag tillverkar nu går till huset först och resten går till försäljning och det kan bli andra förutsättningar i framtiden.

Och förändrar sig gör det med all sannolikhet eftersom regeringens mål är att vi ska vara helt fossilfria år 2040 och bara 3 procent i Sverige har solkraft. Ännu färre har vindkraft och vi har bara sett början av denna utveckling som just rivstartat.

Text och bild: EVALENA HEINERED

Share