Lantbruksbarometern 2024
Upplevd lönsamhet och planer för att förbättra lönsamheten. Östergötland hör till region 2.
LANTBRUK (JB)
I dagarna kom Lantbruksbarometern 2024. Även om det är fortsatta utmaningar av flera sorter så finns en viss optimism och förväntan på kommande ökad lönsamhet.
Den 37:e helårsupplagan av Lantbruksbarometern kom nyligen. Efter ett påfrestande 2023 är det en fortsatt osäker tid för lantbruken. Det är många faktorer inblandade i detta och man vet inte hur mycket var och en påverkar eller om de samverkar under 2024.
En finess kan vara att läsa Lantbruksbarometern tillsammans med en aktuell upplaga av Grönt Näringslivsindex.
Lantbrukarnas upplevda lönsamhet, alltså hur man anser sin lönsamhet vara, är fortsatt på låga nivåer. Jämfört med förra året har den fortsatt sjunka, men från hösten 2023 går det att skönja en förbättring i de fyra produktionsgrenarna växtodling, mjölk, nöt och gris. Om ett år tror 41 procent på en ganska eller mycket god lönsamhet. Bland de tillfrågade är grisproducenterna de som står för den största optimismen. För övriga är förväntningarna betydligt lägre.
Majoriteten av lantbrukarna i samtliga regioner* upplever att lönsamheten är ganska dålig eller mycket dålig. Störst optimism har man i barometerns region 3 och 6. Lägst är den i region 1 och 2, där Östergötland ingår. Endast var fjärde lantbrukare i region 1 och 2 upplevde god lönsamhet.
Sedan ska det läggas till ett par omständigheter beträffande upplevd lönsamhet. Den ena är att, med undantag för region 4, minskningen av andelen lantbrukare ”som upplever att lönsamheten i verksamheten är tillräckligt god för framtida investeringar…”. har minskat jämfört med våren 2023. Knappt var tionde lantbrukare eller 8 procent anser att ”lönsamheten täcker alla utgifter och räcker till investeringar.”. Den andra omständigheten är att i stort sett ingen lantbrukare i landet säger att den måste sluta på grund av dålig lönsamhet.
För att förbättra lönsamheten är effektivisering av verksamheten och att öka produktionen den vanligaste åtgärden. Det finns många fler.
Elva procent av lantbrukarna svarade att de investerat i energiproduktion, en högsta notering historiskt. Dock planerar bara åtta procent att under det kommande året investera i just energiproduktion. Framför allt är det planerna för investeringar inom energi för eget bruk som sjunker från 20 till 12 procent. Likadant är det för planerna att investera i energiproduktion för försäljning, från 13 till 10 procent. Här är det också en skillnad i omsättning på företaget. Har det över 10 miljoner kronor ”… ses fortfarande energiproduktion som den affärsmöjlighet som flest företag vill utveckla och investera i…”, medan de med mindre omsättning i högre grad planerar att istället utveckla sin entreprenadverksamhet.
Det är mycket kämpigt för den enskilda lantbrukaren, men det är också något som måste ses i ett större perspektiv:
”Kombinationen av en fortsatt låg investeringsvilja och en svag lönsamhet är tydliga orosmoln för att långsiktigt säkerställa Sveriges livsmedelsproduktion”, skriver Swedbank och sammanfattar därmed en central punkt.
Även om trivseln med yrket som lantbrukare minskat med en procent sedan förra året så är det ändå imponerande 97 procent som uppger att de trivs med sitt yrke. Siffran vore intressant att jämföra med andra yrkesgrupper.
Vidare uppger sju av tio att de skulle rekommendera ”en ung person att bli lantbrukare alternativt arbeta inom näringen”. Även den andelen har minskat, men den ger hopp. Här spelar sannolikt mycket annat än den rena lönsamheten in och det är oerhört viktigt. De som är mest benägna att rekommendera lantbrukare som yrke är mjölk- och grisproducenterna.
Lantbruksbarometern innehåller, som vanligt, mycket mer som kan vara värt att ta del av.
Text: BO BÄCKMAN
