Varierade växtföljder en lovande strategi för bättre skördar
Insådd av blommande baljväxter i spannmål är ett sätt att tillföra variation på fälten. Här är det blodklöver, doftklöver och spärrklöver som såtts in som bottengröda i havre. Bild: ANNA LUNDMARK
VÄRLDEN (JB)
Hur ska vi kunna möta framtidens ökade matbehov i en värld där klimatförändringarna skapar ett varmare och torrare klimat? Trenden går mot enahanda odlingssystem men lösningen ligger i motsatsen: varierade växtföljder.
Enligt FN:s livsmedels och jordbruksorganisation (FAO) kommer efterfrågan globalt på mat att öka med 50 till 70 procent under de följande 40 åren.
I många regioner i världen fortsätter skördarna att öka men för en tredjedel av jordbruksmarken ser det bekymmersamt ut. Där har skördarna aldrig ökat, eller så har ökningen avtagit, och i de värsta fallen har skördarna till och med minskat. De främsta orsakerna till det är jordutarmning, skadegörare och klimatförändringar.
Mellan 1980 och 2008 förlorades exempelvis 5,5 procent av den globala veteproduktionen enbart på grund av ett förändrat klimat. Världens jordbrukare måste anpassa sina växtodlingssystem till högre temperaturer och långvarig torka.
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) publicerade i november en studie där forskare har analyserat nära 42000 jämförelser av olika odlingssystem och brukningsåtgärder för att se om det kan vara en väg mot ett mer hållbart jordbruk med mindre påverkan på miljö och klimat.
– Vi ville se om diversifiering gynnar både produktion och ekosystemtjänster. Trenden i värden är att odlingssystemen blir allt enklare. Ofta odlas samma gröda på stora fält i enahanda landskap. Vår studie visar att diversifiering verkligen har potential att motverka den negativa påverkan på miljön, och även på själva skörden, som vi ser att förenklade system har, säger Giovanni Tamburini, tidigare postdoktor vid SLU och den som ledde studien.
Resultatet visade på en rad utfall som måste studeras ytterligare, men ofta påvisades dubbla vinster med diversifierad odling med positiv effekt på både ekosystemtjänster och skörd.
Samma sak bekräftas även av en annan studie där forskare från SLU och kollegor i Polen och Italien har samlat in data under upp till 60 år från långliggande jordbruksförsök i Europa.
– Trenden globalt är att vi odlar spannmål i allt kortare växtföljder, och på en del håll till och med i ständiga monokulturer. Vi ville se hur det påverkar skördarna i ett klimat som håller på att ändras, säger Lorenzo Marini, studiens huvudförfattare, som är professor vid Padovas universitet i Italien.
Varierade växtföljder har förts fram som en strategi för att bibehålla skörden och minska risken för missväxt eftersom det ökar bördigheten, gynnar nyttiga markorganismer och dämpar utveckling av ogräs, skadegörare och sjukdomar. Studien visar att de skördeökningar man får genom mer varierade växtföljder är särskilt stora under varma, torra år. Att variera växtföljderna mera verkar därmed vara ett bra sätt att anpassa jordbruket till ett varmare och torrare klimat.
– Nu behövs incitament för att lantbrukare ska ha möjlighet att öka variationen i växtföljden, till exempel med utveckling av infrastruktur och marknader och via jordbruksstöden. Detta är viktigt för att vi ska säkra tillgången på mat i ett förändrat klimat, säger Riccardo Bommarco, professor vid SLU.
Text: TOBIAS PETTERSSON
