Nu har frågan poppat upp på sociala medier om hur svenskt lantbruk ska ställa sig till att få korsa svenska nötdjur med sperma från Belgisk Blå. Ni vet den där rasen som gav så kallade monstertjurar som vi debatterade högfrekvent för cirka 20 år sedan. Debatten gick ungefär som med GMO, många förfärades men sedan köper man produkter som innehåller detta med hull och hår i andra sammanhang.
Inte minst COOP som alltid ska framstå som extra goda tog tidigt avstånd ifrån kött som kom från monstertjurar. Inte så himla mycket senare körde man sedan en kampanj med fint nötkött från den gröna ön. Köttet torgfördes som hälsosamt naturbeteskött, men vad man pratade mindre högt om var att det vid den tiden detta begav sig användes Belgiskt blå i korsningsavel till bortåt 50 procent på Irland…
Denna tuffa debatt fick hela Lantbruks – sverige, med bland annat husdjursföreningar, Sveriges Nötköttsproducenters riksorganisation och LRF att fatta en form av policybeslut om att man anser att vi i Sverige inte ska använda oss av djurmaterial som bär på genetiska defekter. Dessa Belgian Blue har i renrasigt tillstånd svårare kalvningar vilket inte är något problem på andra håll i Europa, där man har en i mitt tycke för liberal och avdramatiserad syn på kirurgiskt kejsarsnitt.
Den genetiska defekten består i att de kan ansätta dubbel muskulatur vilket ger onormalt stor muskelansättning, vilket om djuret får växa sig fullväxt och mer än slaktmoget, blir mer än vad benstommen orkar bära. Ungefär som vilken broilerkyckling som helst om den fick leva och bli gammal tupp eller höna… Plus lite andra oönskade egenskaper.
Den som nu återuppväckt denna diskussion igen är den hårt trängda mjölksektorn, där enskilda mjölkproducenter nu vill ha möjlighet att precis som Europeiska kollegor vill kunna seminera mjölkkor med Belgisk Blå för att förbättra tillväxten och ekonomin i företaget totalt sett och lindra om möjligt lite den blödande mjölkens sår. De svåra kalvningarna lär inte uppstå i samma utsträckning om man enbart använder BB som korsning och jag har själv sett många BB-djur i Europa som ser helt normala ut.
Det är således bara de fullväxta avelstjurarna som blir så där hemska. Nu inser ju även jag, att för att vi ska ha sperma att korsningsavla med, måste det finnas renrasiga djur och där har vi de där tjurarna som vi inte riktigt kan anse förenliga med svensk djurproduktion.
Rent principiellt instämmer jag i att svenska bönder borde ha denna möjlighet. Det innebär inte att alla ska, än mindre att alla kan eller att de flesta ens vill. Rent principiellt är vi med i EU och då ska grundläget vara samma regelverk som våra kollegor har i jämförbara EU-länder.
Sedan kan vi flyga våra kor till månen, ha dem i vardagsrummet eller göra precis vad tusan som helst som konsumenten vill, bara vi kravställer det via en frivillig certifiering där det medföljer en tydlig merbetalning till bonden. Som ekologisk produktion exempelvis.
Rent principiellt alltså. Men nu består ju livet inte bara av principer. Den gemensamma rekommendation som Lantbrukssverige enats om när det gäller avel med djur med nedärvda genetiska defekter kom till i en tid när vi nyss gått med i EU och fortfarande naivt trodde att mervärden skulle rädda oss. Nu, efter 20 års medlemskap, har vi tack vare en kombination av olika faktorer faktiskt lyckats att under ett par års tid hålla ett väsentligt högre gris- och nötköttspris i Sverige än i övriga Europa. En del av den prisökningen består i att handeln och till och med en del restaurangråvara i högre grad numera kan ta betalt för det svenska köttet som alltmera efterfrågas av konsument.
Att i det läget äventyra det förtroendet genom att backa bandet av rent principiella skäl, tror jag vore oklokt. Jag tror därför att lantbruksaktörernas överenskommelse är mera aktuell nu än när den togs för 20 år sedan. Ett flertal aktörer har som sagt ställt sig bakom denna rekommendation, men det är bara LRF som får skäll av vissa bönder för att man inte är beredd att riva upp den. Det är rätt intressant, men är en helt annan krönika….
Må så gott i det av principer upptagna Sverige önskar Peter
PETER BORRING
peter.borring@telia.com
Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland
