Mer grot skonar skogsvägarna

Torbjörn Elofson, distriktschef Holmen Skog, och Peter Roland, biobränsleansvarig.

Torbjörn Elofson, distriktschef Holmen Skog, och Peter Roland, biobränsleansvarig.

VRETA KLOSTER (JB)

Marknaden för skogsflis krymper i takt med en ökad avfallsimport. Istället använder Holmen mer grot för skonsammare skogsvägar. Arbetet med skogen har också gått bra avseende viltskador och tallplantor får åter växa mer ifred.

Bland Vreta Klusters hyresgäster finns sedan ett år Holmen Skog AB med tolv medarbetare varav nio har kontor i huset. Holmen som flyttade sitt distriktskontor hit för ett år sedan är den enda rent skogliga aktören på Vreta Kluster.

Märker ni någon skillnad för verksamheten sedan ni kommit till Vreta Kluster?
– Jag tycker det har blivit ett lyft för verksamheten. Det rör sig mer folk här och man får en del spontana besök av skogsägare och leverantörer som är här i andra ärenden, berättar Torbjörn Elofson, distriktschef.

– Det är ett trevligt ställe att bjuda in skogsägare till. Här finns en hög servicenivå och det är ett attraktivt ställe.
– Lokal samverkan, det finns olika idéer om vad det är. Holmens avdelning här är en operativ enhet som inte har eller deltar i så mycket projekt.

– Jag träffar mer människor får ökad insikt även i andra branscher. Det har gett mig ett större nätverk och bättre personliga kontakter. Samtidigt har jag känslan att organisationer som LRF och Hushållningssällskapet ofta hamnar i samma projekt.
– Holmen är enda skogliga aktören här och som hyresgäst trivs jag väldigt bra.

En i miljösammanhang aktuell produkt är skogsbränsle som på sistone fått stå tillbaka på grund av en ökad import av sopor som eldas i svenska fjärrvärmeanläggningar. Hur ser det egentligen ut på den marknaden för er?
– Det är en divergerande bild på Sverigekartan, berättar Peter Roland som är biobränsleansvarig. Han tillhör regionstaben i Norrköping och besöker klustret över dagen.

– Det har blivit en högre import av avfall. Sulfatbruken som vi levererat skogsflis till energieffektiviserar vilket ger en minskad förbrukning. Deras sodapannor drar enormt med energi så redan en minskning betyder en del för oss.

– Produktionen av grot som är det spill som uppstår efter en avverkning, har i princip upphört norr om Sundsvall. Det är förstås en prisfråga också. Skogsflis kommer ganska långt ner på listan. Spån och bark från sågvek eldas en hel del liksom returträ.

– I södra Sverige ökar skogbränsle något men även avfall ökar och det tränger bort förbrukningen av skogsbränsle. Biprodukter från sågverk kommer öka. Jag ser även att fjärrtransporter av skogsflis på järnväg nästan är borta.

– Vi kan inte utnyttja den potential som finns så vi får göra ett selektivt uttag av grot.
Grot går dock att använda redan på plats, fast till andra ändamål än bränsle.
– Vi driver tekniska frågor som körskador, berättar Torbjörn Elofson. Holmen har jobbat intensivt för att minska körskadorna och använder riset att åka på. Man bygger en huvudväg och risar den rejält.

30 till 40 procent av bruttovolymen kan försvinna under blöta höstar och köldfria vintrar.
– Alla i branschen använder mer ris att åka på, men vägar och att förebygga vattenskador jobbar vi mycket med. Det är bra saker, vi vill göra det.

– Det är förtroendefrågor för branschen, säger Peter.
Kostar det extra för Holmen att satsa på vägar och att förebygga problem med vatten eller tjänar ni in det på sikt?
– Vi vill se det som en investering inför framtiden men för stunden är det förstås ökade kostnader för Holmen.
– Riset har ju ett värde som skulle kunna gett en intäkt, inflikar Peter. Sedan kan det här ibland ge längre transportvägar.

Torbjörn Elofson tar upp ett par aktuella saker:
– Vi börjar såga tall i Bravikens sågverk under september, det är en förändring som vi gör. Braviken var tänkt som ett rent gransågverk. Nu blir det både gran och furu fast tyngden är fortsatt på gran.
Efterfrågan på furu är bra och Sverige har valutafördel i dagsläget jämfört med till exempel Finland.

– Under våren har det skett en gemensam betesskadeinventering av Skogsstyrelsen i hela Götaland. Det är första gången det finns en samlad bild av det. På Holmen skog har vi försökt minska klövviltstammen och det har gett resultat. Även om vi fått ned skadorna så är de fortfarande på en för hög nivå, vi är inte i mål än. Viltbetningen är en stor fråga för skogsbruket i Götaland.

– För vår egen skog och på vår egen mark är det viktigt för att kunna bedriva ståndortsanpassning som att tall ska kunna växa på tallmark.

Nu växer det faktiskt åter gott om tallplantor i skogarna och förhoppningen är att de flesta ska slippa ingå i älgarnas meny.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Share