Livsmedelsstrategin ska stärkas

Stöd och ersättningar ska bli enklare att söka från 2023

Vart sjunde år förnyas EUs jordbrukspolitik och den nya perioden kommer att starta 2023. Bild: HANS BJURLING, SCANDINAV

SVERIGE (JB)

Nu reformeras ansökningarna för stöd och ersättningar till jordbruk och landsbygd från 2023. Regeringen har beslutat om en ny strategisk plan för jordbrukspolitiken där det ska bli enklare att få stöd och göra rätt.

Vart sjunde år förnyas EU:s jordbrukspolitik och den nya perioden kommer att starta 2023. I samband med det ska alla EU-länder ta fram en strategisk plan som beskriver den jordbrukspolitik landet vill driva.

Den 16 december fattade regeringen beslut om Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken från 2023. Målet är att Sverige ska ha en hållbar livsmedelsproduktion, ekonomiskt, miljömässigt och socialt, samt ge förutsättningar för landsbygder att utvecklas i hela landet.
– Vi är glada att regeringen nu fattat beslut om den strategiska planen så att arbetet kan komma vidare. Det ger goda förutsättningar för oss att kunna öppna stöd och ersättningar för ansökningar 2023. Men mycket återstår och under 2022 ska många pusselbitar falla på plats, säger Andreas Mattisson, biträdande avdelningschef på Jordbruksverket.

Regeringen har i stort valt att gå vidare med Jordbruksverkets förslag som bygger på att miljömässigt hållbara företag ska vara konkurrenskraftiga och vice versa. Noggranna utvärderingar och bred samverkan har resulterat i förslag till utformningen av stöden, och ett mål har varit att stöd och ersättningar ska vara enkla att söka och reglerna ska vara lätta att följa.

Stöden ska också vara enkla att administrera för att underlätta handläggningen och ge förutsättningar för stödutbetalningar i tid

Stöden styrs mer direkt till aktiva jordbrukare och miljöoch klimat ges en större tyngd. Det blir också satsningar på kunskap och innovationer samt stöd till investeringar och unga jordbrukare, vilket ger goda förutsättningar för att utveckla konkurrenskraft.

Jordbruksverket har arbetat för att behålla en stabilitet mellan nuvarande och kommande stöd samtidigt som man tar tillvara förenklingsmöjligheter. Syftet är att företagen ska kunna planera sin ekonomi och verksamhet på lång sikt.

Sveriges genomförande av EU:s jordbrukspolitik och utformningen av stöd och ersättningar har kritiserats för att vara krånglig och administrativt kostsam för både lantbrukare och myndigheter. Något som bland annat resulterat i försenade utbetalningar av stöd till lantbruksföretag.

– Vi har lärt oss mycket och är bättre rustade nu. Vi tror också att lantbrukaren kommer att uppleva en del förenklingar till exempel genom att vi tagit bort villkor som många upplevt som krångliga och som inte gett tillräcklig effekt. De så kallade åtagandeplanerna för betesmarker och slåtterängar har tagits bort samtidigt som lantbrukarna erbjuds kunskapshöjande rådgivning för att kunna fortsätta hävda marker med höga miljövärden. Men det finns ett fortsatt behov av förenklingar och det arbetet är högt prioriterat även i fortsättningen, säger Andreas Mattisson.

Text: TOBIAS PETTERSSON

Share