Elin Röös, universitetslektor vid SLU, är en av fyra forskare i det stora projektet om baljväxter. Bild: SLU
SVERIGE (JB)
Ett stort projekt om baljväxter har startats. Tanken är att utveckla odlandet, förädlandet och intresset för baljväxter som mat. Allt behöver inte bli ärtsoppa av gula ärtor, det finns även möjlighet att börja odla andra sorters baljväxter.
I år har forskare från SLU, Linnéuniversitetet och Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS) startat ett nytt projekt. Det drivs tillsammans med flera livsmedelsföretag. Fokus är att ta fram ”klimatsmarta och proteinrika livsmedel från inhemskt odlade baljväxter som bönor, linser och ärter.”.
Har ni hunnit igång med något än?
– Vi har precis börjat och haft en första workshop med de företag som är inblandade, berättar Elin Röös på SLU. Fokus är ju att få ut mer baljväxta produkter på marknaden. Dels så tycker vi att man kan göra mycket mer med de traditionella baljväxterna som vi vet man kan odla i Sverige. Gula ärtor framför allt. Det finns även en gråärt man kan odla. Det tycker vi att man göra väldigt mycket mer av än att bara koka ärtsoppa på.
– Sedan så har vi de traditionella foderbönorna som åkerböna som vi också kan odla väldigt bra i Sverige. Den skulle man också kunna förädla till livsmedel.
– Det är ett spår att använda de vi vet vi kan odla. Det andra spåret är att odla lite mer som kallas för exotiska bönor som kidneybönor, borlottibönor, svarta bönor som det också går att odla på vissa platser. Alltså att öka odlingen av det i Sverige och att använda dem mycket mer i livsmedel. Det är det här som hela projektet syftar till, berättar Elin Röös.
Hur brett är projektet?
– Vi jobbar från fältet, tittar på hur de kan odlas och att det blir så liten miljöpåverkan som möjligt i odlingen, säger Elin Röös. Sedan ser vi på hur de kan processas och vad som händer med näring när de processas. Vi har en nutritionsforskare som ska titta på de aspekterna. Vad händer om man groddar eller värmer eller behandlar de här.
– Vi har också en ekonom med i projektet som ska titta på konsumentaspekter. Hur marknadsförs den här produkten idag och hur kan man göra det på olika sätt och för olika målgrupper?
– En agronom är med som tittar på odlingssystemet. Sedan är det jag som håller på med miljösystemanalys så jag tittar på miljöaspekten, hur det påverkar miljön både för odlingen och i själva förädlingen, fortsätter Elin Röös.
Kommer det att bli dyrt för konsumenten att köpa de här produkterna?
– Det är vår ambition att det ska kunna nå en stor marknad, säger Elin Röös. Det vill vi absolut. Vi tycker att vi kan använda så mycket mer baljväxter än vad vi gör.
Vad är nästa steg i projektet?
– Dels håller företagen på att fundera på vilken typ av råvara de vill ha, vilken typ av analyser de vill ha gjorda och vilka aspekter som är viktiga för de här produktutvecklarna. Vi håller också på att prata med bönder om vad man kan odla, hur man kan odla och så vidare.
Hur ser bönder på det här?
– Det är jättesvårt att säga generellt men det finns en nyfikenhet kring att odla. Det är flera som hört av sig och vill engagera sig i det här på något sätt, både de som vill sälja sina åkerbönor till humanföda och de som vill prova på att odla bönor. Jag tror att det absolut finns många bönder som är intresserade av det här. De flesta jag pratat med kontaktar ju mig!
Projektet håller på i fyra år. Har ni några delredovisningar?
– Vi kommer i höst presentera lite mer vad vi tänker göra och lite mer vart vi kommit och så vidare, säger Elin Röös. Vi kommer försöka rent allmänt sprida kunskapen om baljväxter till en större publik.
Text: BO BÄCKMAN
