Fler hästar än mjölkkor

Ett exempel på hästar i tätort är Valla ridskola i Linköping. Där har det alltid funnits hästar. Ridskolan är granne med Valla folkhögskola, Linköpings universitet, Valla koloniområde, Valla
kulturområde med mera.

Sverige (JB)

Antalet hästar i landet är idag 355 500 vilket överstiger antalet mjölkkor. Det här visas av Jordbruksverkets hästundersökning från 2016. Hästarna finns till 76 procent i eller nära tätorter och det kan ge en del svårigheter.

Jordbruksverkets hästundersökning som genomfördes 2016 presenterades nyligen. Undersökningen sker vart sjätte år. Mätningarna 2010 och 2016 visar ungefär samma antal hästar i landet.

Idag finns 355 500 hästar i Sverige, ett genomsnitt på 36 hästar per 1 000 invånare. Man redovisar som jämförelse att det fanns 330 810 mjölk kor i Sverige i juni förra året. I juni fanns det häst på 61 700 fastigheter. Vad som är av extra intresse är att 76 procent av hästarna finns inom större tätorter eller i vad man kallar tätortsnära områden.

Hur kommer det här sig att så många hästar är tätortsnära?
– Hästarna finns där människor finns, svarar Magnus Nordgren på Jordbruksverkets landsbygdsavdelning. Det är det korta svaret.
Det har förut kommit fram ett antal konflikter och missförstånd mellan hästverksamhet och bostadsbebyggelse. Fungerar hästar och tätorter ihop?
– Det är ju såhär att om hästen finns nära annan typ av bebyggelse så är det givetvis så att konfliktytor uppstår. Det finns dessutom människor som inte är vana vid djur och att det är så att bebyggelsen kryper ut ur tätorten och närmar sig gårdar med hästar.

Magnus Nordgren berättar också om de äldre regelverken som kom 1995 och var en sorts allmänna råd från Boverket, Naturvårdsverket. Räddningsverket och Socialstyrelsen. Där anges bland annat riktvärden för skyddsavstånd.

– Man jämställde ridanläggningar och djurhållning i lantbruket. Det fanns ingen vetenskaplig grund bakom det här. Det här var ett dokument som var svårt att hantera och att komma runt. Olika länsstyrelser tog fram olika underlag för den fysiska planeringen men sedan så utreddes det här och nya regler kom.
– Boverket gjorde en undersökning för ett antal år sedan där man tittade på hur den här situationen kring bygglov och möjligheter och olika typer av avstånd och så vidare såg ut. Man ville ta ett översiktligt grepp på det här.

Bakom den tidigare gränsen på 500 meter mellan djur och exempelvis bostadsbebyggelse fanns bland annat tanken på allergi.
– Istället var det såhär att det stora problemet för människor som hade allergi var när man använde samma buss eller tunnelbana som de som varit i sina ridskolor och utan möjlighet att duscha och byta kläder.
– Vi kunde prata om 25-30 meter på spridningen av ett allergen, det tog udden ur den diskussionen.

Det pågår diskussioner om att bygga mer bostäder på landsbygden. Är det samma problematik där?
– En gård som redan ligger där. Tyvärr är det ju så att när man styckar av gårdar kanske man inte köper mycket mer än tomtmarken och sen arrenderar fem hektar runt om. Det är väl bra ändå tills ägaren kommer på att jag vill ändå sälja här. Då har man en problematik eller så äger man kanske två hektar med beteshagar och så byggs det runt omkring. Det är inte en lika akut problematik men det är ett problem. Då är det bra att de 500 metrarna är borta.

Antalet hästar är alltså ungefär som för några år sedan. Finns inga trender? Har det stannat?
– Sex år är alltid sex år, säger Magnus Nordgren. Kommer man fel upp eller ner så äts ju det här upp. Det som händer under sex år äts upp.

– 2010 var vi precis i det allra sista året innan det började droppa ganska rejält. 2016 så har vi de allra första åren då det börjar återhämta sig. En sådan svängning jämnas ut av åren däremellan.
– Vi känner en förtröstan att det här har hamnat på en nivå där det är ungefär det här antalet hästar vi har.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Share