Dock ser grovfoderbristen ut att lösa sig enligt Fältrapporten nummer fyra
Hushållningssällskapets Fältrapport nummer fyra sammanfattar 2024 som ett besvärligt växtodlingsår.
SVERIGE (JB)
2023 kan sammanfattas som ett besvärligt växtodlingsår. Växtodlingssäsongen började med väldigt torrt i maj och juni, med dåliga vallskördar och glesa spannmålsgrödor som följd. Därefter drabbades man av stora nederbördsmängder med skörde- och kvalitetsproblem. Dock ser den befarade grovfoderbristen ut att ha löst sig till största del, tack vare goda andraoch tredjeskördar.
Årets skörd har varit, och är, mer eller mindre besvärlig över hela landet. Först drabbades stora delar av landet av torka, vilket gav glesa och korta grödor. När regnet kom i juli, kom ogräsen igång att växa på grund av tillgången på ljus i de glesa grödorna.
Ogräsen tillsammans med grönskott och grodda kärnor i axen ställde till stora problem vid tröskningen. Även bärigheten har ställt till det. Det har helt enkelt inte gått att komma ut i fält med sina maskiner på grund av all nederbörd, upp emot 400 millimeter på två månader.
Nederbörd och försenad skörd har lett till försämrad kvalitet på spannmålen, vilket gjort att höstvetet inte nått kraven för brödsäd, utan klassificerats som sämre betald foderspannmål. Dock har uppköparna i vissa fall sänkt kraven, vilket gjort att mer vete kunnat levereras som brödvete. Det har även varit kvalitetsproblem med havre som inte godkänts som grynhavre och maltkorn som inte godkänts för mältning, även dessa kommer att användas till foder, vilket påverkar lantbrukarnas ekonomi negativt.
– Det har varit en hel del kvalitetsproblem med låga falltal i höstvetet och låg grobarhet i maltkornet, säger Elin Almèn på Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge, Bräkne-Hoby.
– Det mesta av höstvetet höll inte brödkvalitet, utan har blivit klassificerat som fodervete, säger Marlene Lindenthal, HS Konsult, Dalarna.
På grund av det torra vädret i maj och juni har avkastningen blivit dålig.
– Generellt sett har man ungefär halva skördar jämfört med mer gynnsamma år, säger Frida Thomson, Hushållningssällskapet Gotland, Roma.
I Halland är man igång med potatisskörden och även i denna gröda är det problem.
– Man är igång med potatisskörden i området och det blött och besvärligt. I vissa fall är det så blött att man förmodligen inte kommer att kunna skörda alls, säger Sofie Pålsson, Hushållningssällskapet Halland, Falkenberg.
Det finns även glädjeämnen denna höst. Den befarade bristen på grovfoder på grund av torkan på försommaren, ser ut att till största del ha löst sig. Vallarna har återhämtat sig och tredjeskörden är i gång eller har precis avslutats.
– Tredjeskörden i området har varit fantastiskt bra, vallarna återhämtade sig när det började regna i juli och många lantbrukare har fått in det grovfoder de behöver, dock finns det enskilda som fortfarande har brist på grovfoder, säger Mats Håkansson, HIR Skåne, Hörby.
Dock är halmtillgången ett stort problem. På grund av torkan blev stråna kortare och grödorna glesare, dessutom gör de stora nederbördsmängderna att kvaliteten på halmen blir dålig.
– Det finns väldigt dålig tillgång på halm i området och det kommer att bli en stor bristvara, säger Henrik Bergman på HS Konsult, Bollnäs.
Även nästa växtodlingsår påverkas av den myckna nederbörden i juli och augusti, då det har såtts väsentligt mindre areal höstraps än normalt. Den sena spannmålsskörden och den dåliga bärigheten har gjort att man inte hunnit så sin höstraps i rätt tid och väljer då att så höstspannmål istället. Även det lägre priset på raps har påverkat arealen.
– Höstrapsarealen är ungefär halverad jämfört med tidigare år. Detta på grund av sen veteskörd och regn, säger Elisabeth Thisner, Hushållningssällskapet Västra, Skara.
Den höstraps som såddes i rätt i tid kommer upp fint och än så länge har man inte sett större angrepp av rapsjordloppa och sniglar. Dock är det viktigt att noggrant kontrollera sin raps för eventuella angrepp.
Källa: Hushållningssällskapet
