Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, stödjer initiativet Fossilfritt Sverige och skriver under regeringens upprop.
– Ambitionen med Fossilfritt Sverige är helt rätt och det är vi i det gröna näringslivet som kan erbjuda en biobaserad ekonomi och fossilfri framtid, säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson.

LRF välkomnar initiativet med uppropet Fossilfritt Sverige, där näringsliv, kommuner, organisationer och politiker ges möjlighet att visa hur de bidrar till klimatarbetet – lagom till klimatmötet i Paris.

Drömmen vore ett passivhus men att elda med pellets går bra, är miljövänligt och inte allt för kostsamt anser Jonatan Olofsson. Pelletspannan är från 1971 men fungerar alldeles utmärkt. Lars Hilbom har aldrig ångrat att de anslöt sig till fjärrvärme.

FINSPÅNG (JB)

För att värma upp hus i vårt nordiska klimat går det åt mycket energi och villauppvärmning är ofta en stor utgiftspost. Dock finns det många lösningar för att spara på kostnader. Nya erbjudanden som kan vara värda att se över dyker upp hela tiden.

Lars och Birgitta Hillbom bor i Finspång och har sedan 1975 då de tillträdde villan haft tre olika sorters uppvärmning.

Nu när höstrusket kommer är det många av landets villa- och fritidshusägare som inser fördelarna med en braskamin. I takt med att konsumenterna blir allt mer medvetna om miljön ökar också kraven på branschen att ta fram miljömärkta produkter.

Modern brasvärme är skonsam mot miljön och möter myndigheternas miljökrav. Dagens moderna braskaminer är utrustade med en teknik som säkerställer en fullständig förbränning i alla effektlägen, vilket ger en bättre värmeekonomi. Siffror från det statliga, norska testinstitutet Sintef visar att om man eldar i en modern kamin i stället för en gammal, minskar utsläppen med upp till 90 procent samtidigt som effektiviteten ökar med 40 procent.

Andreas Molin, Pär Sunesson och Sonia Sunesson framför ladugården med solpanelerna.

LINKÖPING (JB)

På Karlebo storgård utanför Linköping har en solanläggning installerats. Den körs sedan ett och ett halvt år med bra utdelning. Pär Sunesson, som tillsammans med sin fru Sonia driver gården, är mycket nöjd med investeringen.

Att använda solpaneler för elproduktion har blivit populärt. Det syns anläggningar på allt fler tak vare sig det är privatbostäder, urbana företagslokaler, lantbruk, offentliga eller andra byggnader. Länstidningen kunde i våras också berätta om Solenergidagarna som genomfördes i 19 länder samtidigt. Intresset för solel är onekligen stort.

De stora tak som finns på lantbrukens ekonomibyggnader är gynnsamma och lämpliga platser för att installera solpaneler på. Det har man utnyttjat på Karlebo storgård. På ladugårdstaket finns sedan förra våren 266 + 8 enheter solpaneler placerade.

Energimyndigheten har gett 71 miljoner kronor i bidrag till företaget Renfuel K2B AB för att utveckla och testa sin teknik i pilotskala för att producera förnybar bensin och diesel från skogsråvara.

– Renfuels pilotprojekt ligger i linje med Energimyndighetens strategiska prioriteringar inom förnybara drivmedel och kompletterar de forskningsprogram vi nyligen startat kring biodrivmedel, säger Klara Helstad, enhetschef på Energimyndigheten.

Fram till år 2020 kommer Eon att investera 12,5 miljarder kronor på att förbereda elnäten för framtidens energisystem, och på att ytterligare öka leveranssäkerheten i elnäten runt om i Sverige. Det innebär investeringar motsvarande elva miljoner kronor varje arbetsdag – bara i Eons svenska elnät.

– Det svenska energisystemet kommer att genomgå stora förändringar under de närmaste åren. Andelen förnybar el ökar samtidigt som våra kunder i en allt större omfattning vill producera sin egen el. Det är en positiv utveckling som vi vill främja, vilket vi bland annat gör genom att bygga in smarta elnätslösningar för ett bättre utnyttjande av elnätet, säger Jonas Abrahamsson, koncernchef för Eon Sverige i ett pressmeddelande.

– Vi lägger också in ytterligare en växel på att genomföra projekt för en ökad leveranssäkerhet i våra elnät runt om i landet. Främst handlar det om fortsatt vädersäkring, där vi antingen gräver ned kablarna eller isolerar luftledningarna, förklarar han. Sedan 2006 har företaget investerat över 17 miljarder kronor på att förstärka elnäten i Sverige. En sträcka motsvarande Stockholm-Sydney tur och retur har vädersäkrats. Under denna period har avbrottstiden i genomsnitt halverats. – Vi slår oss inte till ro med det. Satsningen på ökad leveranssäkerhet fortsätter i hela landet, och någon gång 2022- 2023 räknar vi med att kunna gå i mål med vädersäkringen i de delarna av lokalnäten som är hårdast drabbat av återkommande stormar, berättar Jonas Abrahamsson. – Vi har ett viktigt uppdrag med att underhålla och utveckla elnäten på det sätt som efterfrågas av kunder och samhälle. Får vi bara rätt förutsättningar, kommer vi också att kunna fortsätta våra investeringar, avslutar Jonas Abrahamsson

Två nya projekt inom forskningsprogrammet Vindval ska öka kunskapen om hur människor upplever ljud från vindkraftverk. Totalt omfattar Energimyndighetens satsning närmare sex miljoner kronor.

Resultaten från de nya studierna kommer att ge säkrare modeller för att beräkna ljudets utbredning kopplat till kunskap om hur ljudet upplevs av människor.

Lennart och Pontus Olsson har ersatt 25-30 kubikmeter olja med 300-400 kubikmeter flis. Bra för både miljön och den egna ekonomin.

LAGGARP (JB)

När skörden är bärgad gäller det att kunna torka den och olika metoder finns. Lennart Olsson och hans son Pontus har investerat i en fliseldad varmlufts panna, och för dem är det en utmärkt lösning.

De är alltså nöjda med den nya pannan och tycker det är skönt att slippa oljan. 25-30 kubikmeter olja har ersatts av 300-400 kubikmeter flis.
– Vi tar det mesta från vår egen skog. Först avverkar vi och lövträd är bäst. Ris och stockar torkas ett år för att sedan flisas. Vi har en entreprenör som har en flistugg så vi slipper långa transporter. Flisen lagras i en planbottentork där det finns fläktar som driver in kalluft i kanaler. På detta sätt fortsätter så torkningen, berättar Lennart och Pontus.