Tidig röjning ger hög tillväxt

I röjningen formas det framtida beståndet. Bild: ULRIKA LAGERLÖF/Skogssällskapet

Med metoderna tidig brunnsröjning och tidig röjning till täta förband går det att få granar med hög tillväxt och samtidigt gott om smakligt viltfoder. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som Skogssällskapet finansierat.

Det höga viltbetestrycket i södra Sverige har gjort att föryngring framför allt sker med gran, eftersom tall är mer begärligt för viltet. Forskarna tror att röjning som stimulerar fodertillgången i granplanteringar skulle kunna bidra till att begränsa problemet med viltbete på tall.

Studien, som Skogssällskapet finansierade, syftade bland annat till att ta reda på vilken röjningsmetod som på bästa sätt kombinerar hög tillväxt hos granar i planterade bestånd med god tillgång på smaklig björk som foder för viltet.

Forskarna testade tre olika röjningsbehandlingar på fyra platser i södra Sverige:
• brunnsröjning – där en radie runt granplantorna röjs,
• röjning till tätt förband – där ett högt stamantal av både gran och björk sparas,
• totalröjning – där granarna sparas och alla lövstammar utom rönn, asp, sälg och ek (”RASE”) röjs bort.

Alla röjningarna utfördes när de planterade granarna var cirka en meter höga, vilket är tidigare än normalt men lämpligt när målet är att skapa mycket lövbiomassa. Resultaten jämfördes med oröjda kontrollytor.

Samtliga röjningsbehandlingarna gav, som förväntat, en positiv effekt på granarnas tillväxt. Tydligast var effekten efter totalröjning och röjning till tätt förband. Samtidigt gav brunnsröjning och röjning till tätt förband mest smakligt foder åt viltet, trots att antalet björkar blev färre än på totalröjda ytor och mängden lövbiomassa mindre än på oröjda kontroller.

– Björkstubbskotten som kommer upp efter totalröjning är av någon anledning mindre attraktiva än de frösådda björkarna som lämnas kvar vid brunnsröjning och röjning till täta förband, säger Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU och ansvarig för studien.
Enligt Urban Nilsson använder många skogsägare redan idag de röjningsmetoder som ger mycket älgfoder.
– Tidig röjning till tätt förband och brunnsröjning praktiseras, men kanske inte med målet att skapa viltfoder, utan för att hålla tillbaka stubbskotten som annars blir dyra att ta hand om i förstagallringen. Nu finns det ytterligare en anledning att i tidiga röjningar ställa kvar fina björkar som kan tillföra attraktivt foder för rådjur och älg.

Källa: SKOGSSÄLLSKAPET

Share