Nationella livsmedelsstrategin

LRF positivt till innehållet

ÖSTERGÖTLAND (JB)

Sverige har nu fått sin första nationella livsmedelsstrategi. Den säger att produktionen ska öka och från LRF är man generellt positiv till innehållet. För Östergötlands del finns många delar som gynnar länets viktiga volymproduktion.

Det har från olika håll frågats efter den utlovade nationella livsmedelsstrategin. Den är viktig för mer än själva jordbruket. Beredskapsaspekten finns med här. Några har även tvivlat på att strategin skulle bli klar, i alla falla under den här mandatperioden. Nu är den faktiskt klar och framlagd.

Rapporterna har kommit tätt med varningar och förestående nedläggningar av jordbruk på grund av dålig lönsamhet som en följd av sådant som konkurrens med andra länder på sämre villkor. Inte minst har konsekvenserna av den långvariga mjölkkrisen lyfts fram. I dagarna har även två tunga livsmedelsaktörer i länet begärt sig i konkurs.

Hur sent kommer den här livsmedelsstrategin?
– Det är aldrig för sent att inse att man har haft fel, säger Peter Borring, regionordförande i LRF.
– Hela strategin är ett uttryck för att politik och jag skulle vilja säga samhälle inser att man inte har haft vett att värdera sin egen matproduktion.

– Det här är olika företeelser men om man bara som exempel tar Skönero tidigare, Britta och Lennarts förra veckan och nu Blåklints konkurs, så är det extremt goda entreprenörsexempel. Duktiga entreprenörer har satsat stora pengar, mycket engagemang och allt men ändå har det inte fungerat. Det är extremt tråkigt och särskilt för dem som hållit på med det här och kämpat.

– Samtidigt kan man konstatera att det kanske är ett uttryck för hur svårt det är det här med premiummarknaden och mervärden, som alla pratar om, när man väl ska exploatera dem. Om man kopplar ihop de här sakerna med livsmedelsstrategin så är det här en strategi som inte bara pratar mervärden och premiumprodukter. Den finns också en väldigt tydlig insikt utifrån konkurrenskraftsutredningen som man hela tiden återkommer till. Vi ska ha en konkurrenskraftig volymproduktion.

Finns det något du tycker är extra viktigt?
– Det finns massa olika exempel i strategin där man tydligt beskriver vikten av att vi har en bra tillgång på olika bekämpningsmedel och växtskyddsmedel. Därför behöver det inte innebära högre användning av sådant. Det kan snarare vara att istället undvika resistens som uppstår genom att man bara använder två substanser.

– Ett annat exempel man lyfter upp är vikten av att ha en bra växtförädling. Vi måste godkänna sorter utifrån dessas egenskaper och möjligheter och risker för människa och miljö, inte utifrån vilken teknik som använts för att ta fram dem. I klartext om det är GMO-förädlat eller inte, det är inget att käbbla om. Vad är det jag förädlat fram för egenskaper och vad har de för konsekvenser?

Ser du något i strategin som särskilt gynnar ett län som Östergötland?
– För Östergötland vet jag inte om det finns något speciellt men vi kan faktiskt se bland annat på avsnittet om regler och villkor. Man skriver ut rätt så tydligt att det här tillämpas på ett företagarvänligt sätt.
– Sedan är det tiotusenkronorsfrågan om regeringen i sin handlingsplan är beredd att skriva in det som uppdrag till olika myndigheter och verk, att beakta jordbrukets konkurrensförmåga eller sektorns konkurrenskraft.

Peter Borring påpekar också att paradoxen med världens dyraste djurskyddsregler och andra fördyrande omständigheter för produktionen i Sverige ska konkurrera med betydligt billigare produktion i andra länder. Ingen vill naturligtvis pruta på sådant som djurvälfärden men då krävs någon annan lösning för att uppnå likvärdiga konkurrensvillkor.

– En reflektion är att man bygger hela strategin på att man återberättar vad olika remissinstanser sagt och även vad konkurrenskraftsutredningen har tyckt i olika frågor. På det sättet lutar man hela strategin mot konkurrenskraftsutredningen.
– Länsstyrelsen i Östergötlands remissvar är också resultatet av att man är införstådd i volymproduktionens och lantbrukets betydelse, de svarar på ett tillväxtorienterat och lantbrukspositivt sätt.
Andra Länsstyrelser, menar Peter Borring, har ett väldigt konstigt sätt att se på saken.

Kommer den här livsmedelsstrategin att ha någon praktisk påverkan eller är det bara vackra ord på ett antal sidor?
– Det är tillräckligt tydliga skrivningar för att det ska vara fullständigt klippt omöjligt för en politiker att införa läckageavgift på vägar i ett land som har avstånd eller handelsgödselskatt, säger Peter Borring. Det går inte att läsa strategin och säga att man har stöd för att göra det.

Text: BO BÄCKMAN

Share