Gödseltunnor en resurs

Ydres bönder är redo att ställa upp vid bränder

Ydre södra maskinsamverkans (YSM) gödseltunna rymmer 12 kubikmeter vatten (12 000 liter). Den är en av närmare tio tunnor i Ydre. Bra resurs vid skogsbränder framhåller Niclas Gustafsson och Sten-Åke Saldner.

YDRE (JB)

Ydres bönder är väl organiserade och väl motiverade att ställa upp vid skogsbränder. – Vi har cirka tio stora gödseltunnor som med kort varsel åker ut, berättar Sten-Åke Saldner och Niclas Gustafsson.

Det kan kanske låta litet, men Ydrebönderna är del av ett stort närverk av 200 gödseltunneägare i Jönköpings län, norra Kalmar län och södra Östergötlands län som via Maskinring Höglandet bara behöver en påringning från ansvarig räddningsledare för att rycka ut.

Verksamhetschef Peråke Nilsson förklarar vidare.

– Inom en timme kan vi vara på plats och hjälpa till. Det tar bara några minuter så har man fyllt på med 20 000 liter vatten i de största tunnorna. Räckvidden är sedan 50-60 meter, när de hjälper till och lägger begränsningslinjer. Räddningsledaren har ständig kontakt med oss på Maskinringen som har full koll på var tunnorna finns, att avbytare finns, att ingen råkar illa ut och skadas.

Gödseltunnelistan uppdateras hela tiden. Maskinringen har också tagit initiativ till att det finns listor på tankningsställen. Ett bra tankställe, vid normalläge, kan så här en torr sommar vara för grunt. Tankstället kan behöva fördjupas, förbättras eller flyttas. De här listorna är överlämnade till respektive räddningstjänst.

– Det är en jättekapacitet som samhället har, konstaterar Niclas, som är ordförande i kommungruppen för LRF i Ydre. Sten-Åke håller med och han ser gärna att även andra resurser som jord- och skogsbrukarna kan ställa upp med används vid brandbekämpning och nämner fyrhjulingar, skotare och dieseltankar. Via LRF:s stödgrupp rycker man också ut och hjälper till med att dra slang.

Länstidningen: Är ni långt framme i Ydre och Jönköping?

Peråke Nilsson, om ni ursäktar uttrycket, brinner för att böndernas resurser för brandbekämpning ska tas tillvara, och han svarar så här.

– Jag har arbetat med detta länge. Vid den stora branden på Gotland 1992 ringde vi in bönderna och de gjorde ett jättebra jobb. Sedan har jag och andra fortsatt att utveckla samarbetet med räddningstjänsterna både på Gotland och numera på Höglandet. Den här veckan har jag varit på möte i Kronobergs län och träffat landshövdingen och andra ansvariga för att fortsätta att sprida detta vidare, nämner han.

Det har varit ett långsiktigt arbete som lett till ett bra samarbete med årliga möten på den administrativa nivån i Jönköping, Kalmar, Västra Götaland och Östergötland. Med det kan faktiskt bli ändå bättre. Sten-Åke och Niclas fyller i.

– Det vore bra med årliga utbildningar tillsammans med räddningstjänsten. Eller till och med övningar, så vi ändå bättre vet hur vi ska agera i de akuta lägena.

Länstidningen: Men hur är det med betalningen?

– Vi på Maskinring Höglandet håller koll på antal timmar, vilka fordon och tunnornas kapacitet och sedan debiteras räddningstjänsten för utfört arbete, säger Peråke.

Länstidningen: Hur ser det ut i övriga landet med samarbetet och räddningstjänsterna?

Peråke konstaterar krasst att södra Sverige har kommit längst och att det tyvärr har varit svårt för Maskinringarna i Svealand och norrut att få gehör för vilken resurs böndernas gödseltunnor kan vara vid speciellt skogsbränder.

– Men jag har ju sett hur de franska och polska brandmännen i media har öst beröm över böndernas hjälp i släckningsarbetet.

Förhoppningsvis kan samarbetet utvecklas och bli bättre och bättre över hela landet.

Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON

Share