Torpa gård tänker genomgående fossilfritt

Bengt Samuelsson är en sann entreprenör med ett starkt miljötänk.

På gården Torpa i närheten av sjön Boren har Bengt Samuelsson med sonen Niclas skapat ett rekreations-, event- och konferenscentrum som till 98 procent är fossilfritt.

Bengt Samuelsson möter upp på gårdsplanen och tar med Länstidningen på en tur runt området. Han berättar om hur det hela började.

– Familjen satt en kväll och diskuterade om vad vi skulle göra med gårdens stora sandgrop. Varför inte göra en motorbana? sa någon. Just då föddes idén vid kvällsmaten på gården, berättar Bengt.

Intresset för bilar fanns redan. Niclas började köra folkrace redan vid 15 års ålder och Bengt var alltid med och stöttade. Banan byggdes för 18 år sedan och första körningen var då år 2000.

– Min son tyckte att jag skulle testa att köra folkrace och jag tänkte att det går ju att försöka så jag skaffade en Volvo 142 av 1969 års modell med B 20 motor  – och byggde min egen folkracebil. Jag blev förvånad när jag vid SMK:s klubbmästerskap blev trea, berättar Bengt.

Bengt Samuelsson får ibland höra skeptiska invändningar om hur hans motor -och racingintresse kan gå ihop med gårdens miljöambitioner eftersom dessa bilar inte går på diesel. Naturligtvis har han ett svar på detta för rally- och folkracebilarna går nämligen på etanol.  Eftersom etanolen är E 85 och 15 procent då består av bensin kommer man inte riktigt upp till 100 procent fossilfrihet så här har vi alltså de två procenten fossilbränsle.  Gårdens samtliga dieselfordon går även de på miljöbränsle som RME (rapsmetylester) och HVO (hydrerad vegetabilisk olja).

Tänket på Torpa gård är tydligt och gården har ett kretslopps- och miljötänk. All energi, förutom 2 procent, som anläggningen förbrukar kommer alltså från förnyelsebara källor.  Elen produceras av 500 kvadratmeter solceller på ett par ladugårds- eller magasinstak och  uppvärmningen ombesörjs av halmpannor som får sitt bränsle från gårdens egen spannmålsodling som är på 100 hektar, förklarar Bengt.

När bilbanan kom igång visade det sig att den genererade fler verksamheter.  Det behövdes en restaurang och besökarna började efterfråga hotell. Hotellet har 23 rum med just hotellstandard och nu finns det möjligheter till konferenser, mässor och andra event. Alla vill inte köra rally och så skapades Fångarna på Torpa, vilket är spänningstävlingar med upp till 15 aktiviteter. – Här i dammen får många sig ett dopp när de går banan, säger Bengt och ler.

Gården Torpa ligger i ett intressant landskap med tanke på naturmiljön. När inlandsisen drog sig tillbaka bildades rullstensåsar som genomkorsar landskapet. De stora vida slätterna visar även att här var det ett sjölandskap efter issmältningen. Sjön Boren finns kvar och den ligger inte långt från Torpa. Möjligheterna till fiske finns där och många utlandsturiser, främst polacker, kommer för att fånga storgäddan.

Bengts ord ”Vi försöker utnyttja alla gårdens resurser” stämmer verkligen och till det måste också fogas gårdens miljötänk.

– Vi vill visa att jordbruket och skogen är grunden för att miljömålen i Sverige ska nås. Själva har vi satsat fyra till fem miljoner för att leva upp till vår ambition att alltså driva våra verksamheter fossilfritt och med ett kretsloppstänk, betonar Bengt

Ofta är Bengt ute och pratar om Torpa och han får mycket uppmuntran. Gården får även många besök och för ett par veckor sedan var Gustav Fridolin där och studerade deras miljölösningar.

– Pengar som vi satsat kommer att löna sig längre fram eftersom fossilfritt är det enda för framtiden och vem blir inte nöjd om något är både roligt och nyttigt. Vi måste tänka på våra barn och barnbarn, blir Bengts slutord.

Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Ombyggd manskapsbod i Gävbo passar fint som bagarstuga

När brödet ska in i den 480 grader varma ugnen krävs koncentration och precision. Sex sekunder tar det för brödet att gräddas.

Linköping (LT)

Mitt i den östgötska myllan har Ulla Friberg valt att bygga ett tunnbrödsbageri enligt gammal hantverksmässig metod. Produkterna därifrån är från grunden ekologiska och närodlade.

Ulla berättar att hon hade en önskan om att göra något hemma. Hon funderade och så föddes idén om ett tunnbrödsbageri på gården.

– Först hade jag tänkt göra om ett av de gamla husen till bakstuga. Det hade blivit ett långdraget och krångligt projekt, exempelvis att mura en ung efter gammal modell. Eftersom jag hade en längtan att få sätta igång blev lösningen att köpa en gammal manskapsbod och inreda den till bakstuga, berättar Ulla.

När idén väl var förankrad gick hon på kurs i Östersund hos Eldrimner. Det är ett företag som riktat in sig på mathantverk och småföretagande. Där får man lära sig att baka med surdeg och att grädda i stenugn. Just tunnbrödsbakandet fick hon lära sig ute på praktik och hos de som var vana och kunniga tunnbrödsbagare. Ugnen vid bak av tunnbröd är en viktig sak.

I Östersund fick hon kontakt med en man som konstruerat en ugn, närmare bestämt Jamtugnen som är speciellt byggd för tunnbrödsbak. Ugnen är låg och har en temperatur på 480 grader. När man bakar gäller det att vara snabb för brödet är färdigt på sex sekunder.  Starten gick 2014 och sedan dess är det full fart i den gamla hantverksboden.

Ulla har ett stort engagemang för gamla kulturraser när det gäller kor och höns samt även när det gäller säd. Nakenkorn är en mycket gammal sort som hon själv börjat odla.

– I början gjorde jag allt manuellt, sådde och skördade för hand. Nu har jag fått till ett helt tunnland och har använt en mycket gammal tröska. Nakenkorn har inga skal utan kan användas direkt, exempelvis som matris, påpekar Ulla.

Nakenkornet mal hon själv men hon köper kulturspannmål och annat ekologisk spannmål från bönderna omkring.  Hon anlitar Orga kvarn i närheten av Norrköping som tar emot och mal ekologisk säd.

Ullas livsfilosofi är att ta vara på det som finns och förädla det. Hon är självförsörjande med sina fyra kor av allmogerasen Väneko.  Kon kommer från Västergötland där en bonde vägrade rätta sig efter de moderna påfunden. Hos honom hittades så den gamla rasen, som fick namn efter bondens gård. Nu är Ulla en av dem som ser till att rasen fortlever och dess mjölk är ett av grundämnena i hennes tunnbröd.

– Förutom bröd och mjölk använder jag även potatis. Jag har fått ett gammalt recept från Dalarna. Brödet är speciellt för Älvdalen och kallas för Kavelgris, kommenterar hon.

Ulla gör en mängd olika sorters tunnbröd med olika kryddning enligt speciella recept.  Hon påpekar även att just tunnbröd går utmärkt att frysa om efter upptinning. Varken smak eller konsistens förändras betonar hon.

Hur når ditt bröd konsumenterna?

•Framförallt är jag med på marknader. Bondens marknad i Linköping är mycket bra. Det finns  även många marknader i dag som koncentrerar sig på hantverk och kvalitetsprodukter som exempelvis Heda marken i Ödeshög. Gårdsbutiker säljer även mitt bröd och jag är med i Rekoringen. (Om Rekoringen har Länstidningen haft en artikel i ett tidigare nummer). I boken Östgötamat finns även mitt bageri och tunnbröd omtalat, framhåller Ulla.

Ullas intresse för närodlade och ekologiska produkter är ett huvudspår i hennes tänk. Risken att få i sig några främmande tillsatser i hennes bröd är obefintlig.

Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Väghållaransvar ger orimliga kostnader för landsbygdsföretag

Här ansluter väg 801 mot Europaväg 22 idag. Efter ombyggnaden av europavägen vill Trafikverket alltså att de boende utmed vägen ska ta över ansvaret för denna, med allt vad det innebär.

SÖDERKÖPING (JB)

Trafikverkets planer på att överföra ansvaret för 2 000 mil väg på landsbygden till de som bor och verkar där, kan få oöverblickbara konsekvenser. Vem vågar investera i en verksamhet på landsbygden om den allmänna väg som finns, kan komma att överföras till enskild och när de boende utmed vägen som en följd av detta, tvingas ta både det ekonomiska och juridiska ansvaret.

Fullsatt på Hushållningssällskapets informationsrika lantbrukskonferens.

Nyheter och försöksresultat presenterades för över 100 deltagare

ÖSTERGÖTLAND

Det var fullsatt med över 100 deltagare på årets Lantbrukarkonferens som arrangerades av Hushållningssällskapet Östergötland. En hel del nyheter presenterades.

Med 250 meter Vätterstrand

Bostadsbyggnad från 1859 med en boyta om 140 kvadratmeter. Ekonomibyggnader, 15 hektar mark och 6,5 hektar vatten i Vättern. Mycket vackert ostört läge med fantastisk utsikt. Välkommen till Södergård 1 som är veckans gård till salu.

Vyerna man ser från E4:an norr om Gränna, är välkänt vackra. Med rätt ljus är de utan överord underbara och med Visingsö som fulländar utsikten. därute. Längs det som idag är turistväg, den gamla E4:an och tidigare Riksettan, kommer man ändå närmare den har fina bygden.

Henrik Åhs (till vänster), innehavare av Järnia i Arvika och Sunne, och medhjälparen Erik Anghill.

ARVIKA (JB)

Henrik Åhs som sedan tidigare driver Järnia i Sunne har även öppnat en Järniabutik i Arvika. Hans medhjälpare i den nya butiken heter Erik Anghill.

31-årige Martin Simonsson är vd för Ominne Hide Away. Den vackra och tillgivna katten heter Smirre.

ÖJERVIK (JB)

Många Sunnebor har hört talas om det men har inte varit här. Lite privat, lite undanskymt kanske. Det är dags att ändra lite på det. Martin Simonsson 31, blev tillfrågad om han ville ta över som vd för Omin ne Hide Away för ett år sedan. Han hade då ett jobb inom Västanå teater där han gjorde det mesta bakom kulisserna.

Stigen till Matteskällan går bitvis på spångar.

HAGFORS (JB)

Bland de mer sällsamma platser man kan besöka i Hagfors kommun finns Matteskällan Ena. Såväl vägen dit och själva historien kring källan och bosättningen är spännande. Idag finns ännu spåren av livet och arbetet på platsen.