Diskussion om mat och klimat

Louise Ridderström Alenbrand, verksamhetsledare för Östgötamat och kvällens moderator, Lars-Olof Johansson, verksamhetsansvarig Natur och kultur på Studieförbundet Vuxenskolan, Petter Nordström, Moderata Ungdomsförbundet och Elin Anderberg, LRF Ungdom.

Louise Ridderström Alenbrand, verksamhetsledare för Östgötamat och kvällens moderator,
Lars-Olof Johansson, verksamhetsansvarig Natur och kultur på Studieförbundet Vuxenskolan,
Petter Nordström, Moderata Ungdomsförbundet och Elin Anderberg, LRF Ungdom.

LINKÖPING (JB)

På Naturcentrum i Linköping samlades representanter för ungdomsförbund och intresserade för ett under rubriken Mat och klimat. Hur man ser framtiden ut för jordbruk och landsbygd var centralt i diskussionen.

Studieförbundet Vuxenskolan och LRF Ungdomen bjöd in till en diskussionskväll på Naturcentrum med temat Mat o klimat. Louise Ridderström Alenbrand, verksamhetsledare för Östgötamat, ledde diskussionen.

I panelen satt Petter Nordström Moderata Ungdomsförbundet, Elin Anderberg LRF Ungdom, Lisa Nåbo Sveriges Socialdemokratriska Ungdomsförbund, Niklas Wesslander Grön Ungdom och Magnus Ek Centerpartiets Ungdomsförbund.

Under den inledande presentationsrundan fick representanterna möjlighet att berätta lite om vad de står för i de här frågorna. Ett litet axplock från rundan:

Petter Nordström tog upp vad han ser som tre viktiga frågor eller punkter för utvecklingen av lantbruk och landsbygd. De är offentlig upphandling, regelförenklingar och attitydförändring.
– Vi kan inte se lantbrukare som miljöbovar, tillade han.
Elin Anderberg arbetar som djurskötare på en mjölkgård i Kinda.
– Jag brinner för de här frågorna, sa hon. Jag ser okunskap hos människor och jag ser politiker göra saker mycket krångligare än vad som behövs. De gör EU:s regler värre än vad de behöver vara.

Lisa Nåbo, är uppvuxen på landet.
– Jag har en personlig anknytning till frågorna, sa hon. Det är viktigt med kollektivtrafik på landsbygden, bredband och sådant. Jag har känt på vikten av det lokala, hur unga påverkas och sett att det finns få möjligheter att bo och verka på landsbygden. Det gäller att förstå hur viktigt det är att äta svenska mat.

Niklas Wesslander påpekade inledningsvis att hållbarhet är viktig.
– Självförsörjningsgraden är låg, sa han vidare. Vi är extremt beroende av import, vi står dåligt rustade inför framtiden med klimatförändringar med mera. Inhemsk mat konkurreras ut. Vi är för biologisk mångfald med kor och andra betande djur som håller landsbygden öppen. Problemet är att vi har väldigt bra lagar men att de medför att vi slår ut vårt eget lantbruk.

Magnus Ek hoppas på att ta över föräldragården.
– Hur får man lönsamhet? Frågan är A och O. En stor del i det här måste vara att vi är bäst på miljö och säkerhet.
– Det handlar om bristande medvetenhet när folk handlar mat. Vi måste också se upp med att lägga på onödiga kostnader. Man måste veta att det finns en framtid i sitt lantbruk.

Ekologiskt eller konventionellt? Kött eller vegetariskt? Stadsodling eller inte? Bryta mot EU:s regler för ett bättre lantbruk? Framtidens matutmaning, globala läget och många andra frågor och aspekter kom upp under kvällen.

Louise Ridderström skickade då och då ut frågor om kundens roll, ägande och om Coops av så många utskällda reklamfilm samtidigt som hon vant fördelade svarsordningen mellan ungdomsrepresentanterna.
– Alla är stolta över vårt jordbruk men ingen vill betala, konstaterade Louise Ridderström.

Även om alla inte var helt överens i frågorna så var de flesta överens om att sådant som enklare regler för lantbrukarna, att inte göra EU-direktiven värre här än i andra länder, försöka skapa andra attityder och högre medvetenhet hos konsumenter, köpa svensk mat, öka lönsamheten med mera är viktiga saker att gå vidare med.

Ungdomsrepresentanterna visade både välgörande insikt och ärligt engagemang i de här frågorna. Med deras överraskande generella samsyn finns det hopp om lantbruket och landsbygden inför framtiden.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Share