Sista klivet mot förnybart bränsle

Bioolja och träpulver ersätter oljan

Jonas Lind och Björn Persson ser med stor tillförsikt fram mot programmet Helt hundra 2025 där Eon ska leverera helt igenom miljövänlig el.

NORRKÖPING (JB)

E.ON antog under 2016 det nya miljö-och klimatmålet för svenska verksamheter med sikte på att 2025 enbart leverera återvunnen och förnybar energi.I Norrköping tar E.ON sista klivet mot en framtida produktion bestående av bränslen framställda av återvunna och förnybara bränslen.

En spännande resa som startade redan 2017. Då tog E.ON och Norrköpings kommun det gemensamma beslutet att avveckla hetvattencentralen i inre hamnen på tomten Skeppsdockan. En anläggning som uteslutande drivits med olja. 2020 kommer hetvattencentralen tas ur drift och den nya hetvattencentralen på Kiselgatan i området Ingelsta tas i bruk. Precis som Skeppsdockan kommer den nya hetvattenanläggningen vara en reservanläggning om något händer ute på Händelöanläggningen.

Jonas Lind, produktionschef på E.ON Energilösningar AB i Norrköping berättar om energiutvecklingen sedan 1950-talet.
– Vi är sprungna ur en verksamhetet bestående av affärsverk, energiverk och kommunal verksamhet. I början av 1950-talet började det byggas fjärrvärme i Norrköping för att få bort alla skorstenar och genom storskaligheten bidra till en bättre rening.  Efter hand byggdes det på i produktionsanläggningarna genom att kombinera leverans av värme och köra in ångan i en turbin för produktion av el vilket pågick under ett antal år.

I början av 1970-talet börjades de riktigt stora anläggningarna byggas som till exempel Bråvallaverket. Det var precis innan oljekrisen vilket betyder att den anläggningen inte varit i drift speciellt mycket genom åren. För att komma ifrån oljeberoendet blev kol en alternativ lösning. Då ansågs kol vara det miljövänligaste alternativet.
– 1982 byggdes anläggningen på Händelö med två kolpannor där vi i dagsläget har vår stora produktion. Redan då kom klimatfrågorna in och i början av 1990-talet var biobränsle något som kom att användas allt mer.

Första biobränslepannan stod klar 1993 ute på Händelö och produktionen började bli mer oberoende av fossila bränslen. Sedan dess har utvecklingen hela tiden gått framåt och vi ligger bra till i kretsloppet genom återbruk av det samhället ger i form av avfall och restprodukter från skogen. Genom ett sammarbete med Agroetanol här i Norrköping används spillprodukterna upp till fem gånger innan det anses som förbrukat vilket är ett mycket unikt system.

I princip har vi ur ett bränsleperspektiv 95 procent som är återvunnet eller förnybart i vår totala mix här i Norrköping. Vår målsättning är att vi ska bli helt hundra till 2025 vilket innebär vårt ansvarstagande i klimatutvecklingen.
– Anläggningen på Ingelsta som ska ersätta den gamla på Skeppsdockan kommer byggas för bioolja och träpulver. Eftersom det är lagringstid på biooljan gäller det att vi hittar en logistikkedja så vi inte bygger upp stora lager. Logistikkedjan är också viktig i händelse av kalla vintrar.

Jonas Lind säger vidare att det inte finns några risker med biooljan, däremot måste utrustning som brännare vara anpassade för att klara miljöhanteringen på ett säkert sätt.
– Detaljplanen från kommunen är nu klar, den arkeologiska undersökningen är inne i sin slutfas och det vi nu väntar in är ett miljötillstånd innan vi kan skriva kontrakt med leverantören och starta bygget.

Området Ingelsta ligger geografiskt bra till eftersom det redan finns grova fjärrvärmeldningar där. Det är dessutom ett industriområde samt att den nya anläggningen kommer ligga på den norra sidan om Strömmen. De andra anläggningarna vi har ligger på den södra sidan så om något skulle hända i driften finns det produktion på båda sidor om Strömmen.

E.ON Energilösningar i Norrköping har 450 km fjärrvärmenät och 6 km fjärrkylanät. Panna 12 på Händelöanläggningen som förbrukar 15 000 ton kol om året kommer i framtiden att få allt mindre betydelse och vara borta 2025. Samtliga maskinella transporter i samband med lastning på Händelöanläggningen drivs idag med HVO-bränsle

Text och bild: CARINA LARSSON

Share