Planteringsmaskin utvecklas

Precisionsföryngring för framtiden

Södras egenutvecklade planteringsmaskin BraSatt 01 i fält. Bild: SÖDRA

SKOG (JB)

Utvecklingen på avverkningssidan har varit omfattande. Det har inte hänt lika mycket på föryngringssidan. Södra utvecklar nu en planteringsmaskin ger nya möjligheter.

Att använda ny avancerad teknik för bättre plantöverlevnad kan verka som något man bara kan göra i laboratoriet, men det har testats i skogen och med lovande resultat. Det handlar om Södras satsning på den nya egenutvecklade planteringsmaskinen BraSatt 01.

– Här har vi påbörjat en teknikutveckling där vi ser att det inte görs tillräckligt, säger projektledaren Anna Wallner.

– Om man ser på vad som hänt på avverkningssidan de senaste 50 åren så har vi gått från motorsåg till smarta skördare. På föryngringssidan har det inte hänt fantastiskt mycket. Där behöver det komma mer. Det finns ju lite, men jag tror det behövs ännu mer.

Man har nu tagit fram ett koncept som testats i fält. Det är en ny metod för markberedning och en självgående planteringsmaskin. ”Den autonoma planteringen har utvecklats på prototypen Bra- Satt 01”, skriver Södra.

Ni skriver att en framtida planteringsmaskin ska hitta framkomlig väg i terrängen, ”välja bra planteringspunkter, mata fram plantorna, markbereda och plantera bra.”. Det är många funktioner i en enda maskin. Är det här ens möjligt?
– När man vill göra en självgående planteringsmaskin är det ganska många delsystem som behöver finnas på plats. Där har vi jobbat ganska modulärt. I framtiden så tänker vi att de ska sitta på samma plattform såklart.

Det är mycket som låter oerhört komplicerat och svårt för maskinen. Väljer ni planteringspunkter med AI?
– AI är ju ett vitt begrepp, men ja det gör vi. Vi använder en stereokamera och tittar på marken och med hjälp av bildanalys så identifierar vi de ställen där det är olämpligt att plantera. Det är en väldigt geometrisk bedömning, men vi identifierar stenar, stubbar, grova grenar, gropar och så väljer vi planteringspunkter där de inte finns.

Något som ska förbättras med den här tekniken är plantöverlevnaden som uppges vara bara 70-75 procent.
– Det är inte bara hos Södra det ser ut så. Det ser ut så i hela skogsbruket.
– Man kan inte mäta efter tre år om jag precis har gjort planteringen, men där har Södra varit på bettet. Vi har följt upp planteringar och lärt oss specifikt. Vi har mätserier på femton år. Vi har god koll på dödsorsakerna.

Det har visat sig att om man direkt vid en markberedning planterar i den fläcken som man gjort får man mycket goda överlevnadsresultat jämfört med harvning och manuell plantering. Snytbaggen står för ganska stor del av plantdöden. Om man skapar en mineraljordsfläck runt plantan så är det mycket bättre förutsättningar för att undvika snytbaggeskador.
– Jag tror vi kommer bygga in mycket mer värde i plantorna så att vi har mer förädlade plantor, mer värde i varje planta, säger Anna Wallner.

Ett ord som används nästan överallt numera är precision. Man undviker spill och det är ekonomiskt och miljövänligt.
– Med precision så menar jag att det påverkar allting, säger Anna Wallner. Markberedningen påverkar bara där man har nytta av det så man bara lägger energi där man har nytta. Det blir mindre svinn då.
– Likadant är det med plantor. Vi planterar plantor som ska få bästa möjlighet att utgöra de nya skogarna, framtidens skogar, där de käkar koldioxid till frukost, lunch och middag och blir den råvara vi behöver.

Text: BO BÄCKMAN  

Share