Det är speciellt att arbeta i närheten av bostadsområden och motionsslingor. Många stannar för att fråga om arbetet och för att prata en stund.
BOXHOLM (JB)
Skogen har en särskild plats i våra svenska hjärtan. Det menar Peter Wallin som är skogsmästare hos Boxholms Skogar AB. I mitten av maj sattes nya skogsplantor på avverkade områden i Österskogen. Skogen ligger helt nära ett villaområde med elljusspår, motionsslingor och många vandringstigar.
När Jordbrukaren besöker platsen för nyplantering är de tre skogsarbetarna på väg in i sin arbetsbarack för förmiddagsfika. Det är kallt och lite småregnigt och de måste byta kläder innan det är dags att slå sig ner vid kaffebordet.
– Vi måste alltid ha torra ombyten med oss i våra skåp, säger Anders Wikström. Det går inte att arbeta i blöta kläder. Men det är bra att det kommer regn, det är perfekt för de nysatta plantorna.
Deras chef, Peter Wallin, har anslutit sig till gänget och stämningen är glad och otvungen. De tre skogsarbetarna har arbetat länge och minns hur arbetet var förr.
– Vårt arbete idag har inte många likheter med det arbete som utfördes för 20-30 år sedan, säger Per Sandberg. Det var mycket tyngre förr och slet hårt på kroppen. Många kunde inte hålla på att arbeta fram till pensionen.
Peter Wallin berättar om den moderna skogsvården och alla lagar som måste följas och hänsyn som ska tas. Det ska dessutom vara ett högt och uthålligt ekonomiskt utfall.
– I Sverige ligger vi i framkant när det gäller skogsvård, understryker Peter. Sverige var till exempel först i världen med en skogsvårdslag, den fastställdes redan 1903. Och skogen har alltid haft en särskild plats i våra svenska hjärtan.
På de områden som avverkats i Österskogen och som förberetts för nyplantering sätter skogsarbetarna ut plantor av lärk, björk och tall. Tallplantorna är enklast för till dem finns det ett speciellt rör med en borr som ”skjuter” ner plantorna i jorden. De andra plantorna är knepigare att plantera, menar fältarbetarna.
– På de områden som ligger närmast bostadsområdet planterar vi björk och lärk, berättar Anders Wikström. Det ger en öppen och vacker skog.
Många promenerar eller motionerar dagligen i Österskogen och en del stannar gärna till och är intresserade av vad som sker i ”deras” skog.
– Ja vi får massor med synpunkter, berättar Peter, och alla har olika åsikter. Egentligen har alla rätt, det är en fråga om tycke och smak. Vi måste alltid ta hänsyn till produktionsvärde och naturvärde men också till det sociala värdet. Oftast väger de lika tungt men så här nära bebyggelse väger det sociala värdet över lite. Vi försöker alltid ta hänsyn till stigar och leder men det är en balansgång på slak lina. En del vill ha en öppen och vacker skog och en del vill ha en tätare skog. Det är alltid en utmaning med olika åsikter men vi gör vårt bästa för att göra folk nöjda. Jag måste också påpeka att Boxholmsbor har en stor förståelse, vi lever ju i en skogstrakt.
Något som är mycket viktigt menar Peter är information.
– Vi bjuder in till informationsmöten och vi informerar skriftligt genom skyltar och annat informationsmaterial.
Plantorna som sätts kommer från en plantskola och är två år gamla med väl utvecklade rotsystem. Tallplantorna är känsligast för att bli överväxta och därför måste vegetationen hållas efter.
– Det blir grönt om bara 14 dagar, berättar Anders Wikström. Och sedan tar det bara några år för plantorna att växa sig ganska höga.
Tallplantorna är behandlade på stammarna med lim och kisel för att skyddas mot snytbaggen som är tallens största hot.
– Ibland behöver man också behandla plantorna för att skydda dem mot vilda djur men det är inte troligt att vi behöver här eftersom det är så nära bebyggelse, säger Peter, och berättar vidare om de nysådda plantornas liv framöver.
– Om tio år är det röjning, om 25-30 år är det gallring, efter 50-60 år är björkarna färdigväxta och efter 80-90 år är tallarna färdiga. Så ser skogens livscykel ut. Det är det fina och det bästa med skogen att den är en förnyelsebar resurs.
När det gäller brandfaran är varken Peter eller skogsarbetarna särskilt oroliga. Oftast brukar bränder bero på slarv vid eldning eller åsknedslag och de menar att en torrsommar inte är några problem. Egentligen brinner det för lite om man ska se till skogens bästa menar de.
Peter berättar vidare om hur han ser på skogsbruket i framtiden. När det gäller efterfrågan på massaved är den fortfarande ungefär som tidigare trots att tillverkningen av finpapper minskat. Detta beror på att behovet av förpackningsmaterial ökar i takt med försäljningen av varor på nätet. Forskning om nya användningsområden, bland annat inom klädindustrin, pågår också tillägger han.
Idag sköts det tunga arbetet till största delen av skogsmaskiner och i nuläget är det endast sex fältarbetare kvar i företaget. Vi kommer in på frågan om eventuella skador som skogsmaskinerna kan orsaka i naturen och på detta svarar Peter att man är noga med att ta hänsyn till årstid, markunderlag med mera för att det ska bli så lite förstörelse som möjligt. Dessutom kan man i viss mån återställa skadorna i efterhand. Den ökande rådjursstammen ser man som ett problem inom skogsnäringen och även älgar orsakar skador trots att antalet älgar har minskat drastiskt i Boxholmsskogarna under senare år. Däremot är vildsvinen framförallt ett jordbruksproblem.
Så är det dags att börja plantera igen. Regnet har upphört men det som kom var välbehövligt. För det mesta befinner sig fältarbetarna långt ut i skogarna och på frågan om de aldrig känner sig osäkra, svarar de nekande.
– Oftast är vi flera på samma arbetsplats och är vi någon gång ensamma ska vi kontakta kontoret tre gånger under dagen. Vi har också internationella sökare om olyckan skulle vara framme. Tyvärr är mobiltäckningen dålig i många områden.
Det är dags för Peter Wallin att återvända till sina arbetsuppgifter på skogskontoret. Av hans intressanta redogörelse för hur ett modernt skogsbolag bedrivs förstår man hur komplext det är. Och i Boxholm har vi stor förståelse. Här liksom i övriga Sverige älskar vi vår svenska skog.
Text och bild: GEN LARSSON
