Noggrant avelsarbete

I år förväntas det bli 140 kalvningar på gården Vita Fall.

I år förväntas det bli 140 kalvningar på gården Vita Fall.

LJUSFALLSHAMMAR (JB)

Hos Stefan Johansson och Sofia Persson sjuder det av liv. Gården har som inriktning avelsproduktion och besättningen består av 140 kor av raserna simmental och charolais, drivs ekologisk och är Kravcertifierad. Målsättningen är att sälja avelstjurar men även livdjur och nötkött.

– Det här är två tunga köttraser som är mer effektiva och högproducerade. De är fina foderomvandlare som ger mycket tillväxt per kilo foder, säger Sofia.
Tidigare ägdes gården av Stefan föräldrar som fram till 1997 hade en besättning bestående av 35 mjölkkor.

– Pappa slutade med att producera mjölk 1997 och då jag 1999 tog över först som arrendator var det aldrig tal om att fortsätta med mjölkproduktionen. Det var rätt beslut, inte minst nu när mjölkpriserna är så låga. Varken Sofia eller jag tycker heller om att vara så bunden vid arbetet som mjölkproducenter är. Eftersom jag är uppväxt med det så vet jag det innebär, säger Stefan.
Sofia är uppvuxen med dikor och köttproduktion men har jobbat i en mjölkbesättning med 100 kor och vet också hur låst man blir.

– Det är visserligen en intressant och spännande produktion med många pusselbitar som måste till för att det ska fungera bra men hjärtat klappar ändå för dikor och köttproduktion. Det vi har är den typ av produktion med växling över året som har en helt betesbaserad produktion. Alla djur är ute på bete om sommaren och vi tar vara på de naturliga betesmarker som finns där vi kan se till att få ut en bra resultat av det. Det är ett sätt att utnyttja det landskap som vi lever i vilket vi också gör, säger Sofia.
– Det ger en bra tillvaro för både oss och djuren, inflikar Stefan.

I Vita Falls besättning av djur finns sex avelstjurar, tre av varje ras som får gå ute bland de olika betesgrupperna.
– Det går en tjur i varje kogrupp och vi verifierar varje kalv och tar DNA-prover för att se att det är rätt härstamning på kalvarna. Det är viktigt för att driva avelsarbetet framåt.

Tidigare var det blodprover som gällde, nu tar vi hår från kalvarna och skickar till ett laboratorium Linköping där det görs en analys av hårsäcken. Hårstråna skickas på posten med en följesedel och så finns det ett datasystem där alla djur som är DNA-typade finns med. Det jobbas med något som kallas mikrosateliter som matchas med kalven och föräldrarna, förklarar Sofia.

DNA-proverna är viktiga i de fall där korna är seminerade innan de släpps ut på bete eftersom det då kan infalla en kalvning som i tid stämmer in med seminering och betäckning av tjur.

– Då finns det två möjliga fäder. Om vi då tar prover så är det jätteenkelt att ta reda på vem som är pappa till kalven, säger Sofia som sedan några år tillbaka seminerar korna för att på så sätt få mest optimala avkommor.

I år förväntas det bli 140 kalvningar på Vita Fall då varje ko i genomsnitt får en kalv per år. Alla kalvar föds upp på gården och går ute på bete med sina mammor. När sommaren är över och djuren stallas in skiljer Stefan och Sofia tjurkalvar från kvigkalvar. Bland tjurkalvarna väljer de sedan ut de som anses lämpliga som betäckningstjurar.

– Vi säljer dessa vidare till andra besättningar och de kan hamna över hela landet från söder till norr. De flesta säljs dock i angränsande landskap men några har gått till Lettland, Ryssland och Tyskland. Men det är oftast i samband med rasfördelningar som vi får förfrågningar om att sälja till andra länder, säger Stefan.
– De kalvar som inte blir avelstjurar föds upp och slaktas vid fjorton månader.

De bästa kvigorna går vidare till våra rekryterare och de kvigor som det inte ska avlas på får gå ytterligare en betessäsong på marker där vi inte håller någon tjur innan de också slaktas på hösten när de är 1,5 år gamla, förklarar Sofia.

Djuren som Vita Fall håller är friska tack vare en helt grovfoderbaserad och naturlig utfodring. De går lösa i rymliga stallar, betar ute hela sommaren vilket ger de bästa förutsättningarna att slippa höga läkemedelsförbrukningar.

Text och bild: CARINA LARSSON

Share