– Sett över de senaste tio åren har inbrotten fått en säsongsbetonad prägel. Inbrottstjuvarna firar jul redan i november, då allra flest inbrott sker, säger Erik Arvidsson, skadeförebyggare på Folksam.
I november 2014 anmäldes 599 inbrott i fritidshus. Enligt Erik Arvidsson är det således dags att se över skalskyddet på sommarstugan då du stänger för vintern, det vill säga sätta godkända lås på dörrar och fönster samt eventuellt installera larm.
Finns möjlighet till grannsamverkan är det också ett effektivt skydd, särskilt som det inte är ovanligt att fritidshus drabbas av uppföljande inbrott efter det första. Polisens statistik visar att svenskarna förvisso är smartare nu än för tio år sedan då det gäller att förebygga inbrott – allt fler har lärt sig de gyllene reglerna, anser Erik Arvidsson.
– Men även om det här är en fråga som engagerar, ser vi också att många som drabbats av inbrott inte förebygger ytterligare inbrott. Att göra fritidshuset synligare för grannar eller från närliggande väg är en bra åtgärd. Det är större risk för inbrott om fritidshuset är skymt av skog och sly – då kan inbrottstjuvarna agera ostört.
I snitt ersätts ett inbrott i sommarstugan med omkring 10 000 kronor, förvisso plåster på såren, men inte mycket i relation till de personliga saker som aldrig kan ersättas efter en stöld, enligt Erik Arvidsson, som anser att DNAmärkning är det bästa sättet att öka möjligheterna till att få tillbaka åtminstone några av sina värdesaker.
– Alla bör DNA-märka sina mest värdefulla objekt. Särskilt som det är så mycket enklare än vad folk i allmänhet tror, säger Erik Arvidsson.
Vid DNA-märkning penslas en vätska på ägodelarna. Vätskan går inte att se, men lyser upp under UV-ljus och kan efter provtagning identifieras och kopplas till ägaren. I vätskan finns även mikropunkter med en unik sifferkombination som kan avläsas med hjälp av ett vanligt mikroskop. DNA-register finns i flera länder och nyttjas av polisen.
