Framåt i utvecklingen trots utmaningar
De medverkande under seminariet.
LANTBRUK (JB)
Frågan om det är dags att byta till en eldriven traktor är mer komplex än den verkar. Under ett seminarium på Vreta kluster belystes ämnet riktigt grundligt.
Vreta kluster arrangerade ännu ett hett och relevant seminarium man kunde delta i fysiskt eller via länk. Det här hade rubriken: Är det dags att byta ut din fossildrivna traktor till en eldriven? 75 deltagare var anmälda, varav ett femtiotal via länk, visar att det här engagerar och intresserar.
Få frågor har på senare år generellt varit så aktuella och föremål för debatt, diskussioner, forskning, utveckling och förhoppningar som den om eldrift. För lantbrukets vidkommande har bland annat tankarna kring eldrivna traktorer funnits och finns fortfarande med.
Seminariet frågade bland annat om elektricitet verkligen är ett alternativ för traktorer och om det ens är möjligt att ersätta dagens traktorer med eldrivna. Många relaterade ämnen, som infrastruktur, prestanda och finansiering lyftes av talarna som även fick många frågor kring sina respektive områden.
– Idag kommer vi att djupdyka kring frågan om eldrivna traktorer, hälsade dagens moderator Kristian Petersson, innovationsblockledare inom Klimatsmart energi hos Agtech 2030. Är det en utopi eller är det verklighet? Vi har samlat en rad experter som kommer ge sin syn på frågan.
Forskaren Per Frankelius, även han från Agtech 2030, började sin vana trogen med en tillbakablick som fick tjäna som utgångspunkt till var vi är idag och vad man kan förvänta av morgondagen. Historien är inte bara kuriosa när teknik och alternativa drivmedel i jordbruket diskuteras.
– Elektriska maskiner är ungefär som bilbranschen, de var väldigt tidigt ute. Zimmerman gjorde 1894 elektriska jordbruksmaskiner i form av aggregat som stod vid sidan av fälten.
Något som är viktigt att ha med sig är att elektricitet inte är lika med fossilfritt. Endast 28 procent av världens el är producerad med fossilfritt.
Per Frankelius gav även spännande exempel på det som redan finns och sådant som eventuellt kommer som att man ska slippa stanna separat för att byta eller ladda batteriet. Komplexa utmaningar kan ge multifunktionella lösningar. En eltraktors batteri kan användas till mer än körning, till exempel som reservkraft och så vidare. Även andra talare tog upp de här möjligheterna.
Att ha tillräckligt kraftfulla batterier som inte väger alltför mycket och räcker tillräckligt länge mellan laddningarna är några utmaningar med eldrift. Effekten är en annan.
Eldrivna fordon är dyrare i inköp, men vanligen billigare i drift. Hur kostnaderna för eldrivna maskiner är i en jämförelse med de vanliga visade teknikrådgivaren Christer Johansson. Han gav även verklighetsbaserade kalkyler, enkla raka siffror. Mer exakt än så kan man nog inte presentera läget.
Johansson berättade också om hur det ser ut på marknaden idag och vad han tror kommer kunna finnas och hur eldrivna maskiner kan skapa värde för den enskilda lantbrukaren.
Anders Folkelid, New Holland, representerade ett annat perspektiv, traktorleverantörernas. New Holland har genom sitt Clean Energy Leader varit verksamma inom utvecklingen av mer miljövänliga maskiner sedan 2006. Allt har inte varit eldrivet, men nu finns en första normalstor eldriven traktor redo att rulla in på marknaden.
Intressant nog så riktar man i första hand in sig på en annan marknad än lantbruk med första generationen av den här traktorn: ”I steg ett kör vi nu på städerna, de är beredda att betala för det”.
Det ligger i linje med vad Per Frankelius svarade på moderatorns fråga Vad är nyckeln för att vi ska lyckas att eventuellt gå över till elektriska traktorer?
– Det tycker jag är väldigt enkelt. Det handlar om att konsumenterna och hela kedjan måste förstå att man måste hjälpa till och finansiera det här.
Andra talare och medverkande under dagen var Jimmy Ahlwin 1745, Johan Lindman, Energy Director. Patrik Jarl, länsansvarig Skog och lantbruk Handelsbanken, Klimatklivet/klimatpremien och Cecilia Wyser, Pussel klimatkonsult.
En paneldiskussion under ledning av Per Frankelius avslutade seminariet.
Text och bild: BO BÄCKMAN
