Fjorton procent av maten förloras redan vid produktionen
Det är slöseri med resurser att odla fram produkter som konsumenterna efterfrågar för att sedan tvingas sälja dem som foder. Bild: PIXABAY
SVERIGE (JB)
Det talas mycket om matsvinnet, men då fokuseras det oftast på konsumenterna, restaurangerna och mat – affärerna. Men en stor del av svinnet sker redan vid produktionen. Globalt sett är livsmedelsförlusterna 14 procent redan innan produkterna når butik.
När det gäller svinnet i livsmedelskedjan i Sverige så slängs den mesta maten i hemmen. På grund av risken för vissa smittor och det varierade innehållet finns idag inga möjligheter att använda hushållens svinn som foder till djur. Samma gäller för matsvinn från restauranger och storkök.
Störst potential till att använda svinn som foder finns troligtvis i livsmedelsindustrin, hos grossister och lager. Att ta tillvara på matsvinn och restprodukter på ett effektivt sätt minskar miljöpåverkan och kan bidra till en mindre sårbar livsmedelskedja.
– I första hand ska man alltid sträva efter att förebygga matsvinn men när det inte går är det mer resurseffektivt att det kommer till användning som foder än att det blir avfall, säger Karin Lindow som förra året ledde arbetet med Jordbruksverkets rapport “Ökad foderanvändning från mat svinn och restprodukter”.
Producenter gör oftast vad de kan för att ta tillvara på produkterna men påverkas av marknaden och biologiska faktorer som väder, skadedjur och sjukdomar. Avbeställningar och högt ställda krav på utseendemässigt fina produkter gör att potatis och grönsaker ibland lämnas i fält, blir foder eller biogas fast de från början var tänkt att bli mat.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, upp skattar att de globala förlusterna från skörd, slakt och fångst innan produkterna når butik är 14 procent.
Nordiska studier har upp – skattat att omkring 300 000 ton som var tänkt att bli mat från svenska gårdar inte går vidare i livsmedelskedjan
– Vi vill se var det finns potential till ökad resursanvändning, och arbetet sker i dialog med branschen och forskare. Mycket av dessa förluster klassas inte som livsmedelsavfall och syns därför inte i avfallsstatistiken som brukar användas för att visa mängden matsvinn, säger Karin Lindow.
I enlighet med matsvinns – målet i Agenda 2030 har Sverige nu tagit fram miljömålssystemet ”En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument år 2025” som ska ge aktörer i livs medelskedjan och myndigheter och organisationer underlag till åtgärder.
Metoderna avser nötkött, griskött, mjölk, fisk, vete, potatis, morötter och jordgubbar från primärproduktion fram till, men inte med butik, och har tagits fram i samarbete med branschen och av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och RISE.
Projektet är en del av regeringsuppdrag för minskat matsvinn som genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket.
– Det är en vinst för miljö, klimat och ekonomi när mer kan bli mat, och det främjar en hållbar och ökande svensk livsmedelsproduktion i enlighet med livsmedelsstrategin. Vi kommer starta uppföljningen under 2021, säger Christina Nordin generaldirektör på Jordbruksverket.
Text: TOBIAS PETTERSSON
