Skogsmarkspriserna högsta sen 1995

Roland Hult man, mäklare på LRF Konsult i Linköping. Bild: BO BÄCKMAN

LINKÖPING (JB)

Det har skett en del stora förändringar i skogsmarkspriserna under 2016. Skillnaderna i pris mellan norra och södra Sverige har aldrig varit större. Prisökningen i södra Sverige gör gapet större. Andelen tillköp minskar medan nyetableringar ökar.

LRF Konsults sammanställning av skogsmarkspriserna under helåret 2016 är klar. Statistiken visar att priset på skogsmark stigit till högsta priset i södra Sverige sedan man började med undersökningarna 1995. Samtidigt har priset sjunkit i mellersta och norra Sverige.

– Vi ser två stora trender helåret 2016, säger Roland Hultman, mäklare på LRF Konsult i Linköping. Prisskillnaden mellan norra och södra Sverige har aldrig varit så stor som nu. Priset har ett time high sedan 1995. Det här rör bara konkurrensutsatta försäljningar på öppna marknaden, alltså inte övertaganden, arv och liknande inom familjer.

Vad som är tydligt är att snabbväxande skog befinns mer attraktivt än långsamväxande. Det här är en skillnad mellan norra och södra landet. Boniteten är högre i söder och därmed påverkas priset. Till det kommer också konkurrensen om virket.

Sett till en tioårsperiod har dock priset ökat även i norr. Där har ökningen varit nio procent medan den i södra Sverige varit 41 procent. Pris – utvecklingen i norr har 2016 varit -2,7 jämfört med föregående år och i mellersta Sverige har den varit +3,8 procent. I södra +5.6 procent.

– Trots en nedgång har priset vänt i norra Sverige, säger Roland Hultman. Gapet ökar på grund av ökningen i söder.
– Här ser vi att uttrycket skogen är en stabil placering, stämmer. Det har vi ju hört många gånger. Om vi backar så långt tillbaka som till 1995 så ser vi att det finns lite hack i kurvan men det är inga ras utan sakta men säkert tuffar det åt rätt håll.

Förändringen i riket som helhet är endast + 0,1 procent vilket visar att medelvärdet inte är hela sanningen.
– Prisområde 3 är Västergötland och Östergötland och där ser vi att det är i princip oförändrat från i fjol. Ska man dra det väldigt lokalt så man tar bort Västergötland och bara tittar på Östergötland då är det ett högre pris.
– Det jag tycker är intressant att se är var priset bryts, säger Roland Hultman. Var är skärningspunkten? När du kommer upp till 250 kubik per hektar, när det är så mycket då sjunker priset. Det blir för dyrt annars.
– En snittfastighet ligger på 150 kubik per hektar i Östergötland. När du kommer till 250 är det väldigt virkesrika fastigheter och då sjunker kubikmeterspriset.

Vem sålde och vem köpte under 2016?
– Av säljarna var bara 13- 14 procent dödsbon. Många tror det bara är sådana som säljer. Bland köparna finner man ofta ortsbor som köpt till. Trenden går också mot att köparna blir yngre. Medelålder är 64 år för säljare och 52 för köpare i det här materialet.

Jokrarna i leken är bland annat beskattningen. Det pågår utredning kring detta men ingen vet vad som kommer ut av den. Ska skogskontot få vara kvar? Blir det något av rationaliseringsregeln?
– Det här kan förbättra villkoren för skogsägarna men om skogskontot försvinner är det en negativ förändring, säger Roland Hultman. Blir det något med rationaliseringsregeln för tillköp då kan du få bättre skatteregler runt tillköpet. Där står vi inför en eventuell regelförändring som kan ge bättre beskattning inför tillköp.

Text: BO BÄCKMAN

Share