Självförsörjande på ekologiskt foder

Sofia och Stefan har tagit fasta på att ekologiskt lantbruk är viktig del i miljöprogrammet och odlar allt ekologiskt.

Sofia och Stefan har tagit fasta på att ekologiskt lantbruk är viktig del i miljöprogrammet och odlar allt ekologiskt.

LJUSFALLSHAMMAR (JB)

Ekologiskt lantbruk är en viktig del i att Sverige ska uppnå det uppsatta miljökvalitetsmålet där en giftfri miljö och begränsad klimatpåverkan ingår. Forskningsrapporter har visat att ekologisk produktion ger en positiv miljöeffekt, den biologiska mångfalden ökar och energiåtgången blir mindre. Naturen men även framtida generationer mår bra av råvaror som odlats klimatsmart.

Stefan Johansson och Sofia Persson äger och driver gården Fall och brukar cirka 430 hektar mark där ungefär hälften är naturbetesmark som hålls öppen av betande djur.

– Gården i sig är ungefär 70 hektar åker inklusive skog. Vi har många olika sidoarrenden där vissa är rena betesmarker medan andra är odlingsbar mark. Vi odlar framför allt vallfoder men även i viss mån spannmål.

Gården är helt självförsörjande på foder till djuren som huvudsakligen äter gräs och ungtjurarna äter dessutom krossat korn från den egna spannmålsodlingen.
– Vi startade företaget Vita fall AB 2008 och drev gården EU-ekologiskt till en början men vi är sedan ett antal år tillbaka ekologisk och Kravcertifierad. Produktionen ställdes om under två år där all produktion var ekologisk men under den tiden fick inga produkter säljas som ekologiska, förklarar Sofia.

Att ställa om en gård från konventionell odling till ekologisk kräver en större utmaning generellt sett eftersom det inte går att ta hjälp av bekämpningsmedel och konstgödsel.

– Det finns inga enkla lösningar utan vi måste jobba närmare naturen och ge djur och växtodling de förutsättningar som finns. Vid jordbearbetning jobbar vi endast med mekanisk ogräsbekämpning och efter sådd gör vi en ogräsharvning för att ge grödan möjlighet att etablera sig bättre än ogräset. Men visst har vi mer ogräs i den ekologiska odlingen än vid den konventionella, det är oundvikligt.

Märker ni skillnad på avkastningen på spannmål nu från det att ni odlade konventionellt?
– Det beror lite på hur vi lyckas fördela ut de näringsämnen som finns i gödseln eftersom gödseln är väsentlig för att kunna bedriva ett ekologiskt landbruk. Vi har många djur här på gården som ger gödsel och vi jobbar med de näringsämnen som finns på ett bra sätt. Gödseln från djuren räcker gott och väl men den största utmaningen är att förse de marker som ligger långt bort från vår gård eftersom det blir långa transporter. Vi får titta på om vi vinner något på att gödsla på de arealer som ligger längst bort samt även se över den miljöbelastning som blir vid långa transporter.

Som kravcertifierad ska företaget även använda sig av ett effektivt körsätt och med miljövänlig diesel.
– Vi har få överfarter till åkrar och har därför skaffat dubbla slotterkrossar för att öka effektiviteten och minska diselförbrukningen. Vi har också krav på oss att använda förnyelsebar energi. Dessutom finns kravet att hålla beräkningar om växtnäringsbalanser för att hålla koll på fosfornivåer och utsläpp.
– Att odla ekologiskt är roligt och vi lär oss något nytt hela tiden. Det gäller att utvecklas och det är det som gör det hela så intressant.

På frågan om det är svårt att lära sig ekologisk odling svarar Sofia nekande men tillägger att det som känns överflödigt är all administration. Hon säger även att det hela tiden jobbas med elektroniska registreringar för att undvika att pappershögar växer. Också det en del i att vara klimatsmart.

Den totala klimatbelastningen bör minskas med 80 procent fram till år 2050 för att undvika att genomsnittstemperaturen inte ökar mer än två grader. Här kan lantbruket vara med och påverka eftersom både lantbruket och den mat som produceras står för en stor del av klimatbelastningen. Genom kretsloppsbaserad odling blir det en bättre balans men även politiker och konsumenter har ett stort ansvar för miljön.

Text och bild: CARINA LARSSON

Share