VÄRMLAND (JB)
Värmlands älgstam befinner sig i ett oroväckande allvarligt läge. Redan nu går det på en del håll knappt att jaga längre. Trots lägre avskjutning fortsätter minskningen och det här drabbar på bred front.
Läget är kritiskt för älgstammen i Värmland. Jägareförbundet Värmlands klövviltsgrupp bjöd med anledning av detta in till en pressträff för att informera om läget. I ett pressmeddelande säger, Anders Olsson, ansvarig för länsföreningens klövviltsgrupp:
– Avskjutningsmålen för årets älgjakt har satts med utgångspunkt från de inventeringar som gjordes förra vintern. Trenden visar att älgstammen fortsätter att minska oroväckande snabbt trots att det skjuts allt färre älgar i Värmland.
Det är dramatiska siffror man presenterar. Från toppåret 1982 då det sköts 16 675 älgar i Värmland är avskjutningsmålet för den här säsongen 4 200. Ändå betraktas det som ett för högt antal. Man jämför nu dagens nivåer med de som var i slutet av 1950-talet. Då fälldes cirka 2 800 älgar i Värmland. Situationen betraktas som akut.
– Det är allvarligt. Fortsätter vi såhär så har vi inga älgar kvar, säger Anders Olsson. Jägarna har minskat avskjutningen varje år. Länsstyrelsen måste ta ett ansvar. Jägarförbundet är bara rådgivande.
– Man måste också ha en fungerande rovdjursförvaltning. Vi vill inte prata om vargjakt, vi är rädda om älgen.
Hur har det blivit såhär illa?
– En kombination av varg och jakt har lett oss hit. Värmland har en för hög koncentration av varg på liten yta.
Enligt siffror som presenteras har Värmland ungefär halva Sveriges vargstam på en yta som är 4,3 procent av landets areal. Inom ett enda vargrevir tas ungefär 120 älgar per år av vargarna. 80 procent av dessa älgar är kalvar. Omräknat för hela Värmland som vid senaste inventeringen berördes av 27 vargrevir betyder det en total predation på 3 000 älgar i länet.
Ni nämner i materialet ett uttag på 2 700 som en mer rimlig nivå för årets älgjakt än 4 200. Kan du kommentera de här siffrorna?
– 2 700 är för balans. För en ökning av stammen är siffrorna andra. Siffrorna är också osäkra för spillningsinventeringens resultat har ett år gamla siffror, samma sak för vargen. Mycket kan ha hänt sedan dess.
Ett försiktigare uttag genom jakten är en del i att stärka älgstammen.
– Om vi skulle råka skjuta för lite ett år kan man korrigera nästa. Tvärtom, med ett för stort uttag något år, kan det ta 10-15 år för att få bra stam igen.
– Vi kommer inte kunna ha några uttag framöver om utvecklingen fortsätter. Det finns 15 000 jaktkortslösare i Värmland och det som förenar dem är älg och älgjakt.
– Älgjakten är en del av allmogekulturen. Vi har skolor och arbetsplatser som anpassat sig efter älgjakten. Utländska jägare, utomlänsjägare och återvändare har nästan helt försvunnit.
En ytterligare konsekvens av nedgången är att landsbygden och näringar drabbas. Ingen vinner på en försvinnande älgstam. Varken älgen själv, jägarna, gemenskapen, traditionen, de som söker andra naturupplevelser än jakt, näringarna eller landsbygden.
– Älgarna kommer snart inte ens att räcka till vargen om några år.
Text: BO BÄCKMAN
