Nya arter ett hot mot spannmålsodlingen

Hushållningssällskapet höll kurs om invasiva ogräs

Välbesökt kurs på Vreta Kluster. Bild: CHRISTIAN DANIELSSON

VRETA KLOSTER (JB)

Ett 50-tal deltagare fick under en förmiddag på Vreta Kluster lära sig mer om några invasiva höstgroende gräsogräs, framförallt renkavle.

Renkavle är en allvarlig invasiv art som har kommit till Sverige från kontinenten, och sedan 2016 har den ökat dramatiskt både i Östergötland, Västergötland och Mälardalen. Om den inte bekämpas kan den på sikt ta över hela fält och ge mer än 50 procent skördebortfall i höstvete, som är den ekonomiskt viktigaste grödan i slättlandskapet idag.

Hushållningssällskapet anordnade en välbesökt informationsdag i samarbete med Sveriges Spannmålsodlareförening i Östergötland och Östra Götalands Frö-och Oljeväxtodlare. Jordbruksverket har sedan tidigare uppmärksammat faran och en inventering av renkavlens förekomst i Östergötland har gjorts sedan 2015. Arten har ökat kraftigt under åren och är svår att bli av med. Totalt sett i landet uppskattas att ca 40 000 hektar var smittat 2015, och denna siffra tros ha fördubblats till 2019.

Tre veckor efter blomning är renkavlens frön grobara och oftast har fröna drösat redan innan tröskning av grödan, vilket ger den en enorm möjlighet att kunna föröka och sprida sig.

En del ogräspopulationer av renkavle har uppvisat resistens mot vissa växtskyddsmedel, vilket gör den ännu mer svårbekämpad. Renkavle kan snabbt bli resistent på grund av sin kraftiga fröproduktion och korta generationstid. Resistens mot växtskyddsmedel finns alltid, mer eller mindre, naturligt i en art. När samma typ av växtskyddsmedel används upprepade gånger, finns alltid en risk att urvalet av plantor som har den egenskapen påskyndas.

Ida Petersson, Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare redogjorde för hur resistens mot växtskyddsmedel kan uppkomma och hur det fungerar i plantorna. Om man hittar plantor som misstänks vara resistenta kan frön från dessa lämnas in till Hushållningssällskapet för analys. Denna provtagning är kostnadsfri.

För att kunna bekämpa renkavle måste en kombination av olika metoder användas. Växtföljden bör ses över, vårsådda grödor är ett effektivt sätt att minska förekomsten. 80 procent av fröna gror på hösten och en vårsådd gröda ger alltså färre och svagare renkavleplantor. Även mekanisk bekämpning används som ett komplement till de kemiska växtskyddsmedlen, till exempel genom att så senare på hösten och att plöja med jämna mellanrum.

Om fröproduktionen är hög bör fältet istället lämnas orört direkt efter skörd. Hittar man renkavle på ett nytt fält bör man vidta åtgärder direkt! Att putsa ner en gröda där renkavle hittats för första gången kan verka drastisk, men det kan förhindra stora kostnader och mycket arbete om det stoppar renkavlen från att få fäste.

För att undvika spridning är det mycket viktigt att se till att tvätta maskinerna rena från jord och annat skräp där det kan finnas frön.

Henrik Jönsson, lantbrukare i Skåne, visade hur maskiner ska rengöras för att undvika att renkavle sprids mellan olika fält och olika fastigheter. Henrik är lantmästare och har på det egna lantbruket i Staffanstorp haft renkavle sedan 80-talet och har stor erfarenhet av hur man odlar för att hålla ogräset i schack.

Renkavle är en fara som kan bli ohanterlig om vi inte uppmärksammar var den finns och hur vi bekämpar den. Östergötland har ett mycket bra läge nu innan renkavlen har spridit sig alltför mycket. Den går att hållas i schack om åtgärder sätts in så fort den hittas, men fås den in i större omfattning kommer den att ge betydligt högre odlingskostnader och sämre lönsamhet för lantbrukarna.

Lantbruket i Östergötland måste ta hotet på allvar!

Text: IDA PETERSSON
Hushållningssällskapet Östergötland

Share