Med miljö och biobränsle i fokus

300 kunder, varav 200 villor, får sin värme från kommunägda Arvika Fjärrvärme. Platsen är Lycke industriområde. Röken från skorstenen är trettiogradig vattenånga.

ARVIKA (JB)

Jordbrukaren har gjort ett besök hos kommunägda Arvika Fjärrvärme AB på Lycke industriområde. Fjärrvärmen som uppvärmningsalternativ är en av de största energisatsningar som gjorts inom kommunen.
– Fjärrvärmen fortsätter att öka som uppvärmningsform, bekräftar bolagets vd Thomas Malmstedt.

Fjärrvärmen produceras i huvudsak av återvunnen energi, 23 procent och förnyelsebart bränsle, biobränsle 75 procent. Som reserv och spetsenergi används fossilolja, två procent.

Biobränslet består av restprodukter från framför allt Moelven Edanesågen AB och AB Hilmer Andersson men även från andra mindre, lokala skogsverk.

Spillvärme är återvunnet från industrier, avloppsverket och avfallsanläggningen Mosseberg.
– Alltför få vet potentialen för fjärrvärme, hävdar Thomas Malmstedt.
I vårt land värms cirka 80- 90 procent av flerbostadshus och lokaler upp av miljövänlig fjärrvärme.

Sedan bolagets start har fjärrvärmen ersatt cirka 500 oljepannor.
– Fjärrvärmeverket försörjer cirka 300 kunder varav cirka 200 är villor.
Arvika Fastighets AB, Volvo Construction Equipment och Nya Arvika Gjuteri är några av de större kunderna hos Arvika Fjärrvärme.
– Värt att lägga på minnet är att fjärrvärmeproduktionen ger en mycket marginell ökning av koldioxid i vår atmosfär.
Vad som syns från fjärrverkets skorsten är egentligen trettiogradig vattenånga.

Bolaget Arvika Fjärrvärme bildades 1996 i samarbete med Gullspångs Värme AB. Arvika Fjärrvärme, 40 procent och Gullspångs Värme, 60 procent blev sedermera Fortum Värme. Den 1 oktober 2010 köpte Arvika kommun Fortums aktier och Arvika Fjärrvärme AB blev därmed helägt av kommunen.

Thomas Malmstedt som tidigare arbetade för Fortum är utbildad driftsingenjör. Han informerar vidare:

– I samband med förvärvet övertogs även fyra driftstekniker.
Ute på arbetsplatsen Lyckeverket jobbar idag fem drifttekniker inom Arvika Fjärrvärme och fem drifttekniker inom Arvika Kraft AB, ett kommunalt bolag som äger 16 kraftstationer.

Administrativa och tekniska personalresurser samt kundoch marknadsfunktioner erhåller de båda bolagen från Arvika Teknik AB, där driftpersonalen också har sin anställning.
– Lyckeverket som är huvudenheten stod klart till Lucia år 2000.
Bolaget producerar 110 MWh per år. En reservenhet finns på området Styckåsen.

I rådande vintersäsong är den totala biobränsleförbrukningen som högst hos Arvika Fjärrvärme. Åtgången beräknas till sju lastbilar med släp per dygn.

– Vi har ständig beredskap för att driften ska fungera, fortsätter Thomas Malmstedt. Våra servicekillar hjälper kunderna om någon störning uppstår.
Arvika Fjärrvärmes erfarenheter från drift och underhåll har nyligen hjälpt Rottneros Bruk AB i deras beslut om att investera i en ny anläggning.
– Det är roligt vår kompetens och erfarenhet är av intresse, förmedlar Thomas Malmstedt. Vi delar gärna med oss!

Att fjärrvärmeförsörjningen i Arvika fungerar så gott som problemfritt bevisades under vintern 2010.
– Det var en särskilt kall period det året, men inte ens då hade vi något större bekymmer, erinrar sig Thomas Malmstedt.
Bekvämt, bekymmersfritt och enkelt sammanfattar han synpunkterna som kunderna gett. Kostnaden för att bygga Lyckeverket blev omkring 100 miljoner kronor, framkommer det.

– Hittills har det heller inte funnits några större underhållsbehov. Biopannan kräver visst underhåll varje sommar. Byten av kringutrustning som bränsleaskskruvar med mera sker ungefär var femte till tionde år.
Efterfrågan på fjärrvärme har ökat generellt. Emellertid har sänkta elpriser under en tid inneburit viss konkurrens inom området uppvärmning.
– I Arvika märks en stor kommunalpolitisk enighet när det gäller satsningen på förnybar energi i form av el och fjärrvärme.

Senaste investeringen landar enligt Thomas Malmstedt på cirka fyra miljoner kronor.
– Den avser utbyggnad av ledningsnätet till områden som Kyrkebyn och Agneteberg, förtydligar han.
Slutligen får vi veta att det varje år produceras cirka 300 ton flygaska och att den idag används för sluttäckning av gamla deponier.
– Ett av våra viktiga mål nu är att hitta lösningar för att återföra askan till skogsmark, säger Thomas Malmstedt. Vi välkomnar olika aktörer att arbeta tillsammans med oss.

Text och bild LIZZIE GERD JANSON

Share