En vidja vrids fast. Det sliter på lederna att att bygga gärdesgårdar.
MOTALA (JB)
När man besöker Näs gårdsbutik vid Vättern lite nordväst om Motala, ska man särskilt lägga märke till de vackra gärdesgårdarna som finns där. De närmast gången till butiken är nygjorda på ett gammaldags vis.
Malte Hansson har åkt ända från Borlänge för att sätta upp en äkta dalagärdesgård. Med sig hade han en släpkärra full med granslanor i ganska långa längder. Dessa granslanor är senväxta undertryckta granar, 50-120 år gamla. Tjockleken är endast sju till åtta centimeter i diameter nere vid storänden så det är knappt man kan räkna årsringarna, så tätt är det.
Malte berättar att han köper virket från skogsbönder i Dalarna. Han vill då ha så rakt virke som möjligt. Med sig hade han också granvidjor. Man kan tro att det är grenar, men de går inte att använda.
Vidjorna är väldigt små granar och de delas mitt itu och används till att hålla ihop gärdesgården med. För att de ska kunna delas måste de vara färska.
Malte åker runt i hela Sverige och gör gärdesgårdar. Han lärde sig konsten av en kompis. Det är ett säsongsarbete från vår till november.
– Det är ganska få i Sverige som gör gärdesgårdar, kanske ett 100-tal, berättade Malte.
De flesta finns runt Gagnef, Leksand och Borlänge. Lederna i händerna håller inte så länge, för det är ett slitigt arbete.
– I genomsnitt kan man hålla på i tio år. Jag har gjort det i 13 år, så jag går på övertid, skojade han.
Man förstår att det sliter på leder när man ser honom i arbete. Dessa granvidjor ska fästas och vridas runt störarna i marken för att hålla slanorna på lagom avstånd från varandra. Vidjorna vrids också ett halvt varv vid varje vridning. Det är ett ordentligt hantverk han gör. Kniv, såg, yxa och spett används. Om det är berg som gärdesgården ska gå över, används borrmaskin att fästa förankring i. Cirka 15-35 meter gärdesgård hinner han sätta upp om dagen.
– 40 meter om det blir en lång dag, sa Malte. Men det är mycket arbete först innan man kommer till uppsättningen.
Normalt kan man sätta upp 50-100 meter i veckan. Malte har 80 centimeter mellan störparen för stabilitetens skull. Man kan göra mellan 80-100 centimeter. Störarna slås ner två och två med cirka en decimeter emellan. Däri läggs slanorna. Riktigt grova ensamma först, sen varannan topp mot rot i dubbelt lager.
Slanorna läggs snett och byggs upp till cirka 110-115 centimeter höjd. Då har det blivit åtta till nio lager på höjden. Malte använder ibland granstörar, som då bränns i den ände som ska vara nedsatt i jorden. Kådan tränger ut vid bränningen och ger då ett naturligt skydd mot röta. Vid gärdesgården vid Näs gårdsbutik använde han enestörar, som också tål rötan bra.
Om man går in på Malte och hans kompis hemsida, www.dalagardesgard.se, kan man se på flera exempel hur man kan bygga gärdesgårdar och hur följsamma de är i kuperad terräng.
Beroende på väder och vind kan en gärdesgård stå i 30-40 år. Om inte tjälen ställer till det. Den kan skjuta upp störarna, så man måste justera gärdesgården efter varje vinter. Sköts den om kan den stå och gråna vackert som en prydnad för trädgården.
Text och bild: EVA CARLSSON
