Anders Nilsson, virkesköpare på Holmen skog, höll i föredraget som följde kaffet och kanelbullen.
VRETA KLOSTER (JB)
När Holmen höll i den så kallade Bondefikan handlade föredraget förstås om skogen. Anders Nilsson tog upp ämnena framtidsscenarior, viltbetning och körskador. Det är angelägna ämnen för skogsägare och samhälle.
Under vintersäsongen ges vad man kallar Bondefika varannan torsdag på Vreta Kluster. En klusteraktör håller i träffen, bjuder på kaffe och kanelbulle samt håller ett kort föredrag. Det är ett trevligt initiativ som erbjuder lantbrukare att under avspända former träffa kollegor och andra aktörer i branschen.
Anders Nilsson, virkesköpare på Holmen skog, höll i föredraget som följde kaffet och kanelbullen. Han tog upp tre ämnen: SKA 15 som är en skoglig konsekvensanalys, ÄBIN 2015 som rör viltbetning och det tredje som handlade om minskning av allvarliga körskador i skog och mark.
Skogsstyrelsen har tagit fram rapporterna SKA 15 och ÄBIN 2015. SKA 15 visar på möjliga scenarior utifrån sammanvägning av flera faktorer.
– Man utgår från hur skogen sköts idag, sa Anders Nilsson. Sedan skruvar man lite på det och ser hur det blir.
– Kommer skogen klara efterfrågan i framtiden? Är det som nu så ja, det gör den. Med ökad efterfrågan behöver man ta tillvara på råvaran bättre och då kommer skogsskötsel att vara en viktig del i det här.
– Vi har hittills inte avverkat mer än skogen växer.
SKA 15 erbjuder en intressant läsning. Man måste dock hålla i medvetandet att det här är scenarior som kan uppträda, inte en exakt förutsägelse om framtiden.
Det är också perioder som jämförs, inte enstaka år man sett på. Till exempel i det scenario som betecknas RCP4,5 jämförs det svenska klimatet perioden 2071–2100 med den 1961–1990 och man har beräknat de förändringar som antas ske mot bakgrund av de globala utsläppen.
Ett varmare klimat gynnar tillväxten i skogen men medför också risker. En sak som man nämner att ett varmare klimat för med sig i framtiden är en ökad brandrisk. Det här beräknas i första hand beröra redan idag utsatta områden som Östersjölandskapen. Brandrisksäsongen kan mot slutet av seklet komma cirka 40 dagar tidigare.
En annan negativ konsekvens av ett varmare klimat är att det förväntas ge en ökad risk för skador som rotröta, granbarkborre, snytbagge och andra insekter, stormfällning, vårfrost, sämre bärighet och torka.
ÄBIN 2015, Älgbetesesinventeringen, ger en bild av betesskador. Älgarnas betning av unga tallar har länge varit ett kostsamt bekymmer för skogsägare. På vissa håll har man slutat plantera tall och det talas om en förgraning i Sverige.
Projektet Mera tall som pågick till och med 2015 har syftat till att åter göra skogen mer tallrik. Skogsstyrelsen och delar av svensk skogsnäring har arbetat ihop för att markägare ska våga satsa på tall. Kärnfrågan har förstås varit att hitta balansen mellan skog och vilt.
Det finns mål satta för balansen mellan skog och klövvilt. Nu råder en viss optimism inför utvecklingen då andelen tall börjat öka, men det återstår mer arbete för att nå målen.
– Vinterbetningsskadorna har minskat, berättade Anders Nilsson. Sommarbetningen är fortfarande hög, men det kan även vara andra hjortdjur som bidrar till den siffran. Man kan inte skylla allt på älgen.
Han gick sedan vidare med det angelägna ämnet ”Minskning av körskador i skog och mark”.
Text och bild: BO BÄCKMAN
