Cecilia Berndtsson är en av få i Sverige som arbetar i skogen med häst, och kan ta ut lön för det.
”Att hålla på i skogen är det roligaste arbete som finns”
GRUMS (VB)
Cecilia Berndtsson är en av tre i Sverige som sköter skogsarbetet med hästen som främsta redskap, och tar ut lön för det. När vi möter henne en sen vinterdag vid Lassehall i Grums kommun är det på uppdrag av Skogsstyrelsen hon arbetar.
Det skramlar om släden och virket slår mot stenarna. Bjällrorna på selarna hörs redan långt innan Cecilia och hennes hästar syns mellan granarna. Nu lägger sig mörkret och ännu en lång arbetsdag är slut.
Cecilia har precis avslutat 14 dagars arbete med att driva ut gallringsvirke på Grums kommuns marker där Skogsstyrelsens folk har fällt träd kring bronsåldersgravarna vid Vänerns strand.
– Det är ett fornvårdsavtal jag gör åt Skogsstyrelsen, berättar Cecilia samtidigt som hon lastar av de sista stockarna. Skogsstyrelsen har i sin tur fått uppdraget av Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Jag arbetar mest för privata kunder och skogsbolag, och under en vintersäsong brukar jag hinna med fem till tio uppdrag, beroende på storlek och omfattning. Men det här projektet är lite speciellt.
Det blir många vändor under en dag och Cecilia lastar nästan två och en halv kubik timmer per häst varje vända. Många undrar säkert om det är lönsamt att arbeta på det här sättet, och vilka för och nackdelar som finns med att driva fram virke med häst och släde. Så jag frågar Cecilia.
– Fördelarna med att arbeta med häst i skogen är att det blir mer skog kvar i en plockhuggning och att marken inte förstörs, säger hon. Dessutom är det
vackert och harmonisk. Nackdelen är att det tar längre tid om du har bråttom.
Hästar som arbetskraft i skogen har i stort sett försvunnit sedan mitten på 60-talet till förmån för tunga maskiner. Men på vissa skiften passar hästen bättre även i dagens moderna skogsbruk. Kring fornminnen, som de här bronsåldersgravarna är det extra viktigt att undvika skador. Metoden är skonsam och avtrycket i skogen blir minimalt. Här passar hästen bra. Cecilia har över 20 års erfarenhet av att arbeta med häst i skogen och har fullt upp varje vinter, men hon får ändå brottas med en del fördomar.
– Ja, folk tror att metoden är för gammal och omodern och att det blir för dyrt, säger hon. Men så är inte fallet. Hästen är på väg tillbaka in i skogsbruket igen. Främst på mindre gallringar och avverkningar.
En studie från Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg visar att framför allt skogsägare med fastigheter under 40 hektar visar ett större intresse för skogsbruk med häst. Medan de större skogsägarna väljer att ta maskiner till hjälp för att driva ut virket. Men det ändrade klimatet med vintrar utan tjäle och kör- och tryckskador som följd gör att fler sneglar på hästen som arbetskraft och på mindre maskiner, eller banddrivna maskiner.
– Vi vill lämna så lite spår efter oss i skogen som vi bara kan, fortsätter Cecilia. Med Dockas och Satanays hjälp förstörs inte rötterna och det skulle vara omöjligt att ta sig fram med en maskin i en sådan här gallring utan att få körskador.
Det mörknar när hon och hennes kollega, Patrik Idsjö, ställer in de båda hästarna i transporten. Efter en lång dag i skogen med hårt arbete är de svettiga och varma. Så svettiga att transporten snart fylls med ånga som gör det svårt att se.
Nu är det bara en timmes transport hem till Gunnarskog innan alla får kvällsmat och en skön nattvila. Nästa vecka fortsätter de upp till Lappnäs i Sunne för ytterligare några veckors arbete i skogen. Om inte snön ligger för djup i skogarna vill säga.
Vad är det då som driver henne att arbeta på det här sättet?
– Jag är en idealist som tror på, och älskar, det jag gör. Kanske en naturidealist, säger Cecilia. Detta är det roligaste arbete som finns att hålla på i skogen.
Text och foto: EvaLena Heinered
