En minst sagt ovanlig syn i östgötsk skogsbygd. Indianbyn i Briteborg börjar ta form.
STUREFORS (JB)
Intresset för indiankultur har följt Kent och Britt Backlund genom livet. Resorna till USA och vänskapen med indianerna där har bara fördjupat deras intresse. Nu bygger de en egen genuin indianby, Buffalo Nation, där de kan ta emot besökare.
Briteborg gamla skola är, sånär som på några hundra meter, belägen där tre kommuner möts. Linköpings, Åtvidabergs och Kindas gränser sammanstrålar där Kent och Britt Backlund bor. Man märker omedelbart att det här är en ovanlig plats. Äkta indiantält brukar inte synas på gårdarna, men här finns en hel liten indianby.
Vad som byggs på tomten i Briteborg är en så kallad trading post som var en fredlig plats för handel. Indianerna hade med sig skinn och annat för att byta till sig saker från de vita. Bland de tipis (tält) som står uppställda finns ett militärtält från inbördeskriget. Militären ägnade sig inte bara åt att döda indianer, ibland skyddade de dem från överexploatering och olika intrång på deras marker från guldgrävare och andra.
En grillplats, i indiansk stil naturligtvis, håller på att anläggas. Det kommer även att bli en liten saloon på gaveln av huset så det finns någon mer plats under tak att sitta på.
Det är en hel kedja av omständigheter och sammanträffanden som har lett fram till att Kent och Britt hittat varandra och vad de nu har på gång i Briteborg.
– Vi har båda varit intresserade av indianer hur länge som helst, berättar Kent, jag har varit det sedan jag var grabb. Jag träffade Britt i Strängnäs på ett möte för likasinnade för tio år sedan.
– Jag har känt mig knuten till Amerika sedan jag var liten. Jag är adopterad och fick tag på min mamma när jag var över femtio år. Hon var född i Detroit och bodde fortfarande i Amerika! Kents morfar utvandrade från Sverige 1912 och skulle egentligen tillsammans med en kompis ha jobbat sig över till Amerika på Titanic, i maskinrummet. Hans kompis kunde inte följa med och han ville inte åka själv så det blev en annan båt.
– I Amerika träffade han min mormor i Wisconsin. Hon var lite mörkare. Vi vet inget om hennes ursprung. Kanske hade hon indianskt påbrå.
Depressionen i USA gjorde att Kents mormor och mamma sändes till Sverige. Där blev de på grund av världskriget kvar längre än tänkt och Kents mamma blev med barn här. Hon var sjutton när Kent föddes och det bestämdes att hon skulle adoptera bort honom. Mamman åkte tillbaka till USA där hon etablerade sig. Vare sig Kents mormor hade indianskt blod eller inte så har han själv blivit tagen för att vara native (indian) och också tillfrågad om han är det. Det har han förstås inget emot, tvärtom.
– Jag kallar honom för min indian, säger Britt.
Hon själv kommer från Sörmland och hade under många år en butik med indiankultur.
– Vår dröm är att dela det här med folk. Avstressande, lugnt, andra värderingar från en annan tid… Vi hoppas kunna ta hit skolklasser för att få ge bättre bild av indiankulturen. Vi kommer ha visningar här.
– Platsen ska användas för privata tillställningar som födelsedagsfester och bröllop och vi har hört intresse för företagsträffar och konferenser här. Man märker att folk vill uppleva saker under semestern så vi kommer ha öppet hela turistsäsongen.
– Nästa säsong räknar vi med att vara klara och kunna börja ta emot besökare. Det här med att lära ut är ganska kul om man tänker på det. Vi bor ju i en gammal skola.
Text och bild: BO BÄCKMAN
