En av lappgetskillingarna i Helenas famn.
BOXHULT (JB)
På Högtomta i Boxhult, en dryg halvmil norr om Kisa, vimlar det av djur som spankulerar fritt omkring på gården. Här går getter och killingar, får och ankor med mera. Man får se upp när man kommer körande.
– Det här ska bli en exempelgård där vi visar att det går att leva ett modernt och hållbart liv på landet, säger Helena Olsson som tillsammans med sin familj driver gården och ett företag inom utbildning och event.
Helena Olsson är en Kindatjej som växte upp utanför Björkfors och flyttade tillbaka hem till Kinda för ett par år sedan. Hon är lärare och biolog och doktorerar i bevarandeekologi vid Linköpings universitet. Dessutom undervisar hon i yoga, håller kurser och utbildningar i biologisk mångfald och ekosystemtjänster och anordnar events och har gården öppen för besökare.
– Vi fick möjlighet att köpa gården här och fokuserar på hotade svenska lantraser. Vi har ölandsgäss, svärdsjöfår, lappgetter, linderödssvin, tre sorters höns, bland annat kindahöns, mellerudskaniner och blå ankor – alla djuren är små och snälla, tama och tillgängliga. Så det är ett perfekt utflyktsmål för barnfamiljer.
På gården finns, förutom de svenska lantraserna, också amerikanska miniatyrhästar, brittiska prickiga ponnyhästar och miniatyrhästarnas raka motsats – en shirehäst. Och så finns några mer exotiska djur som papegojan Maja och sköldpadddan Snövit.
Helena Olsson vill att hennes företag, Bockshult education, ska ha fokus på utbildning för lärare, skolklasser, företag och organisationer inom det som kallas biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
– Ekosystemtjänster är det som naturen ger oss gratis och som är grunden för människans välbefinnande och välfärd, förklarar Helena och tar bin och pollinering som ett exempel på en ekosystemtjänst som är nödvändig för människan.
Än så länge har inte utbildningsverksamheten tagit fart på allvar, men däremot turismnäringen.
– Vi har många småbarnsfamiljer som kommer hit, framför allt sommartid. Det är stor efterfrågan. Barnen, och även de vuxna, älskar att klappa, rida och köra de små hästarna.
– Det här är ett perfekt pedagogiskt redskap att skapa relation mellan människa och djur. Här kommer de nära djuren och resultatet blir ofta att folk börjar engagera sig och som ett resultat av det även i de större miljöfrågorna, säger Helena. Så det är lika viktigt för vuxna som för barn.
– Vi pratar mycket om de svenska lantraserna och deras betydelse. Djuren går lösa ute året om och kommer när man kallar på dem. Vi vill visa på en alternativ djursyn och djurhållning.
Helena menar att människor idag är väldigt intresserade av att prata om hälsoaspekter, miljö och djur. Behovet blir större och större.
– Pedagogik och kunskapsöverföring är den röda tråden här. Målet är att det ska bli en exempelgård som visar att man kan bo och leva ett modernt hållbart liv på landet – att det finns alternativa sätt att leva utan att det framstår som flummigt. Vi är inte där ännu, men vi jobbar på det.
En nyhet som är på gång till midsommar är en ”oknyttstig” för mindre barn där de får gå en slinga och lära sig om gamla folksagor och folktro.
Den som vill göra ett besök på gården ringer eller mailar och bokar en tid och kommer överens med Helena om vad man vill göra.
Text och bild: JAN HULTMAN
