55 miljoner har beviljats till olika projekt
SVERIGE (JB)
Nu ska det satsas på det ekologiska. Jordbruksverket beviljar sammanlagt 55 miljoner kronor till projekt som ska främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel.
I regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin finns ett inriktningsmål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030. Under 2020 var drygt 20 procent av Sveriges jordbruksmark certifierad som ekologisk, så det är en bit kvar även om målet fortfarande kan beskrivas som realistiskt. Sedan 2005 har den totala ekologiska arealen jordbruksmark i landet nästan tredubblats och uppgår idag till 610 800 hektar.
Dock minskade den ekologiskt brukade jordbruksmarken med 3 500 hektar eller knappt 1 procent 2020 jämfört med 2019. Minskningen skedde inom åkermark som minskade med 5 500 hektar och uppgick till 472 400 hektar medan arealen betesmark ökade med 2 000 hektar till 138 400 hektar.
Man kan också dela upp arealen ekologiskt brukad mark i mark som är helt omställd till ekologisk produktion och mark som är under omställning. Under 2020 minskade arealen under omställning till ekologisk produktion med 14 100 hektar och uppgick till 44 100 hektar. Den omställda ekologiska arealen ökade under 2020 med 10 600 hektar till 566 600 hektar.
Senast den ekologiskt brukade jordbruksmarken minskade var år 2012 och för att åter få en positiv utveckling har Jordbruksverket genomfört två utlysningar om 10 respektive 45 miljoner kronor för projekt som ska främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel.
Utlysningen på 10 miljoner kronor gick till två projekt om bättre foderkvalitet för enkelmagade djur, ett projekt om utfodringsrelaterade sjukdomar hos mjölkkor, tre projekt om odling av proteingrödor till foder och livsmedel, två projekt om förbättrat utnyttjande av växtnäring, ett projekt om minskad förekomst av ogräs i stråsäd, ett projekt om utvärdering av nya sorter för svarta vinbär samt ett projekt om växtföljder i växthus.
Den andra utlysningen på 45 miljoner kronor var bredare och riktades till främjandeprojekt i alla led av livsmedelssystemet och gick till: tre projekt om kommunikation och informationskampanjer, fem projekt om att öka och förmedla kunskap, sex projekt om rådgivning och kompetensutveckling, tre projekt som samarbetar om att utveckla ekonomiska kalkyler, ett projekt om att ta fram statistik och göra marknadsanalyser, två projekt som riktar sig till den offentliga måltidssektorn samt två projekt som verkar inom den privata restaurangsektorn.
– Konkurrensen var hård den här gången och med ansökningar på totalt 70 miljoner kronor i utlysningen riktad till försöks- och utvecklingsprojekt och totalt 155 miljoner kronor i den bredare utlysningen, tvingades vi prioritera bort många bra projekt. Vi bedömde till exempel erfarenhet, målgruppsanpassning, koppling till åtgärdsplanen, samarbete, kostnadseffektivitet och projektens potential att leda till ökade ekoandelar på marknaden och på så vis även bidra till att regeringens mål nås, säger Åsa Lannhard Öberg som är projektledare för ekouppdraget.
Text: TOBIAS PETTERSSON