Utveckling som kan ge stora värden för lantbrukaren
Forskarna Per Frankelius och Karolina Muhrman från Agtech Sweden visade multisensorn som kan mäta i realtid.
VÅGERSTAD (JB)
Bland det som visades på maskindemonstrationen på Vågerstad gård (se sidan 4) fanns en allt mer användbar sensor som kan läsa av sådant som skördekvalitet i realtid.
Under maskindemonstrationen i fält på Vågerstad Gård, som beskrivs på annan plats i Jordbrukaren, deltog bland andra Yara Sverige och Agtech Sweden. Under dagen skulle Agtech även hålla föredrag.
Av det utbud av tekniska nyheter, möjligheter och lösningar som fanns var det svårt att välja ut en enda del som stack ut lite extra. Forskaren Per Frankelius från Agtech fick därför peka ut något som var lite extra extra. Han behövde inte fundera så mycket utan pekade på en liten oansenlig låda.
– Det här är en near infrared sensor, en multisensor så tillvida att man kan använda den till flera olika saker, berättade han. Det har att göra med kalibreringen.
– Från början gjordes den här för exakthackar, alltså grönmassa, där man fick proteinhalten i realtid när man skördar hö.
– Sedan är den kalibrerad som handhållen så man kan titta på gödsel eller foder i stället. Hur mycket protein är det i fodret jag ska ge till kossan?
Användningsområdet stannar inte vid stallet eller för exakthackar. Man kan även använda tekniken för gödseltunnor. När man kör ut flytgödsel kan man få olika ämnen detekterade meter för meter. Sedan är tekniken användbar för skördetröskor.
– Det kom ganska sent att man kan detektera protein och stärkelse i realtid meter för meter, fortsatte Per Frankelius. Vi ska visa det här i föredraget.
– Det som är intressant är att det är annorlunda än skördekartan. Om man vill optimera protein på en gård så måste man ha en sådan här teknik för att få veta hur proteinkartan ser ut.
– Stärkelsen får man också i den här, den är i princip omvänt proportionell mot proteinet. Man får både stärkelse och protein.
Något som säkerligen förvånar, men kan vara värt att begrunda är det här med halten av protein. Hög halt är inte nödvändigtvis alltid en fördel.
– Ska man ha hög protein, för det är det man får betalt för? Jag vill ändå säga att man även kan optimera på lågt protein. Det finns ju produkter där man vill ha bort proteinet, glutenfria produkter och sådant, och det kostar processenergi för att ta bort protein. Så varför ta in högt protein från början?
– Man skulle kunna odla vete på lågt protein, men det är det ingen som gör. Man har lärt sig att det ska vara högt protein.
Det går alltså att veta kvaliteten på spannmålet under tiden man skördar, men om allt ändå hamnar i samma tank så verkar det inte särskilt användbart. Att skörda en kvalitet, lasta ur och skörda en annan är en möjlighet, men om man tröskar på ett fält och får spannmål med blandad proteinhalt i tanken så går det ändå att göra något åt saken.
– Man kan hälla det blandade i en teknik som heter BoMill, berättade Per Frankelius. Kärna för kärna sorteras spannmålet på protein.
– Du kan ta 25 ton spannmål som bedöms som dåligt, kanske bara sekunda som blir etanol eller foder. Så kör man igenom det och så får man fem ton prima vete och 20 ton dåligt. Man kan då sälja det fina vetet dyrt istället för billigt. Tekniken kostar pengar, men är ett exempel på vad den kan göra.
– Vi kommer lansera det här på Agritechnica i den nordiska paviljongen.
Var framtiden igår?
Text och bild: BO BÄCKMAN
