Den elfte milan tändes i Godegård

Trivsamt utflykt med kolbullar och musik

Tändningen av den elfte milan i Godegård lockade många. Här ser vi en del av alla besökare.

GODEGÅRD (JB)

Så äntligen var det dags att tända den elfte milan i ordningen vid Sjölunda såg i Godegård. Ett tiotal entusiaster har helt idéelt ställt upp och rest den 125 kbm stora milan. Vid stybbningen, som består av gamla kolrester och jord, var de dock 23 stycken som hjälpte till. Sen tillkommer alltid några spontanarbetare, som vill se hur man bygger upp en mila.

Share

Sista klivet mot förnybart bränsle

Bioolja och träpulver ersätter oljan

Jonas Lind och Björn Persson ser med stor tillförsikt fram mot programmet Helt hundra 2025 där Eon ska leverera helt igenom miljövänlig el.

NORRKÖPING (JB)

E.ON antog under 2016 det nya miljö-och klimatmålet för svenska verksamheter med sikte på att 2025 enbart leverera återvunnen och förnybar energi.I Norrköping tar E.ON sista klivet mot en framtida produktion bestående av bränslen framställda av återvunna och förnybara bränslen.

Share

Dränera för optimal odlingsmark

Per Lindmark, Länsstyrelsen ger goda råd

Är det dåligt dränerat rinner inte vattnet ner som det ska genom jordprofilen utan hittar egna vägar på ytan över marken. En gröda kan vissna ner och dö på endast tre dagar om den står i vatten.

Östergötland (JB)

Förutsättning för en bra odlingsmark är dränering så balansen mellan vatten, växtnäring och syre i marken är god. Enligt Per Lindmark, hydrotekniker på lantbruksenheten Länsstyrelsen finns det även en miljöaspekt gällande dränering.

– Speciellt i många delar av Östergötland som har lerhaltiga områden. Är det dåligt dränerat rinner inte vattnet ner som det ska genom jordprofilen utan hittar egna vägar på ytan över marken. Det för i sin tur med sig lerpartiklar och fosfor ner till vattendrag och sedan vidare till sjöar, kanske till och med ut i Östersjön. Vilket är mycket negativt för miljön därför vill vi minska på ytavrinningen genom bra dränering av åkermark.

– För att få en bra verksamhet med produktion och stora skördar är det nödvändigt med en lagom vattenhalt i matjordslagret. Grödan behöver 50 procent, jord, 25 procent vatten och 25 procent luft. Om det försvinner luft och porerna enbart består av vatten då kvävs grödan. Utbytet mellan koldioxid och syrgas försvinner därför att varken koldioxid eller syrgas kan röra sig i vatten med någon större hastighet. En gröda kan vissna ner och dö på endast tre dagar om den står i vatten.

En annan aspekt på vattensjuka åkrar är bärigheten av maskiner. Är det för blött på åkern sker det en markpackning när lantbrukaren kör ut med sin traktor. Jorden blir packad och tät vilket i princip innebär en förstörd mark på längre sikt. En väldränerad jord innebär också en lägre torkningskostnad av tröskat spannmål med en jämnare torkning. Det behövs till och med mindre ogräsbekämpning om marken är dränerad.

Med tanke på klimatförändingen så kommer det bli en längre odlingssäsong vilket också det gynnas av väldränerade åkrar.

– Finns det diken som ägs av två eller flera måste det bli en gemensam lösning hur diket ska skötas. Är intresset svagt från någon blir det den som är i mest behov av vattenavrinning som får göra exempelvis en rensning av diket själv. Även om det finns fler ägare till diket finns det inget som hindrar en enskild att utföra någon åtgärd även om det sker på annans mark. En lösning är att gå samman i en samfällighet, ett så kallat markavvattningsföretag, där kanske tio markägare underhåller och betalar utefter hur mycket nytta var och en har av diket.

En annan variant kan vara att den som är i stört behov av diket sköter allt på egen hand. Men då kommer vi in på juridiska frågor som är upparbetad sedan slutet av 1800-talet hur den här typen av frågor ska lösas. En lantbrukare kan få rådgivning av Greppa näringen gällande dränering och vattenfrågor.

– För vanlig täckdikning behövs inget tillstånd om det utförs med ledningar som är mindre dimensionerat än 300 millimeter vilket är den vanligaste dimensionen på slangarna. Markavvattning, där det grävs öppna diken för att på så sätt sänka vattenytan är förbjudet i Östergötland och kräver distans. Förbudet bygger på bevarandet av våtmarker så dessa inte påverkas negativt.

Täckdikning kostar mellan 20- 25 000 kronor hektar med dagens moderna maskiner. Jag ser det som en god investering och den åtgärd som görs håller i femtio år eller längre. Täckdikning är företagsmässigt mycket bra, både för goda skördar men också för miljön. Det finns dock inget ekonomiskt stöd att få gällande täckdikning.

– Intresset för skötsel av diken och täckdikning har ökat under de senaste fem åren. Det gjordes väldigt mycket dikningsåtgärder av framför allt av markavvattningsföretag som bildades under 1800-talet och fram till 1950. Sedan bildades inga nya företag men intresset och kunskapen fanns sedan tidigare. Därefter gjordes inga större åtgärder utan det blev en svacka men sedan har vi sett att de anläggningar som gjordes under 1940- och 1950-talet inte längre klarar av översvämningar. Därmed har intresset och viljan att täckdika ökat men utredningar har visat att det inte hålls jämna steg med förfallet därför behövs det utföras åtgärder varje år för det ska ske en förbättring.

I Sverigeperspektiv kan jag nog påstå att diken är eftersatt på många ställen. Regelbundna och konsekventa rensning har inte utförts på rätt sätt, avslutar Per Lindmark.

Text: CARINA LARSSON Bild: PIXHILL.com

Share

Vilken gryta!

I skrivande stund är inget klart efter valet, snart två veckor efter. Inte ens krutröken har lagt sig. Alla partier vill framstå som ansvarsfulla samtidigt som de i regeringsbildningsfrågan bygger sitt resonemang på att vara det utifrån att de själva ska utgöra grunden i själva regeringsbygget och de andra ska samverka. Som någon bonde en gång sa; ”maskinsamarbete är nog bra, bara jag är den starke…”

Share

Bransch med hög coolhetsfaktor

Jakt- och fiskeintresset växer i Sverige

Tre gånger om året håller Interjakt och Interfiskekedjan inköpsmässor inriktade på kläder (textil), jakt och fiske. De hålls dels här i Årjäng, dels i Norrköping. På bilden ser vi Årjäng – butikens shoowroom. I år introducerar Interjakt ett eget klädmärke nu i dagarna – Haunte

ÅRJÄNG (JB)

Vägen till posten som vd och koncernchef för Interjakt och Interfiske var inte självklar. Men med rätt nätverk och energin fokuserad på utveckling och expansion leder Johan Ås från Östervallskog idag Sveriges största jakt- och fiskekedja, Interjakt Group Scandinavia, med 68 butiker i Sverige och Norge.

Share

En vacker skylt med gårdsnamnet

Företagsköpet blev en solskenshistoria

Ann-Marie och Torbjörn Bergsten driver Plåt och Dekor som gör gårdsskyltar och väggsmide.

LINKÖPING(JB)

En stolpe vid vägkanten med en skylt i svart plåt som berättar vad namnet på gården är, det är något som alltfler landsbygdsbor skaffar. Det är inte bara snyggt, det underlättar även för folk att hitta dit.

Share

Ett tufft år för svenska bönder

Att överlagra, inventera och planera kan förebygga kriser

Nyfikna kalvar på Åby gård med Bengt Johansson, mjölkbonde i Västra Husby.

SÖDERKÖPING (JB)

Efter år av svåra tider får bönderna möta ännu ett slag. Extremtorkan ställer till det på gårdar runt om i landet. 

År 2018 är för Sverige ett år att minnas. Överallt har man under sommaren kunnat se

Share

Grillfritt Grållerally med ny trofé

Ordföranden har lagt beslag på den gamla

Thor Landby hälsar välkommen till Hjelmsborg och redogör för programmet som bland annat innebar ett besök på hembygdsmuseet i Östra Ryd.

RINGARUM (JB)

Svenska Fergusonklubben Grålle med Säte i Ringarum har genomfört sitt årliga rally. Denna gång utan den traditionella grillningen, på grund av förbudet som gällde. Men det bjöds på en åktur mestadels på grusvägar och med ett besök på museet som Östra Ryds hembygdsförening har. Thor Landby i Hjelmsborg, var den som åter igen in stod som värd.

Share