”Det gäller att ta tillvara allt”
Byggnaden med gårdsbutik, servering och slakteri.
VIKBOLANDET (JB)
Det finns mer än strutsar på strutsfarmen på Vikbolandet (se sidan 4). Här har man gårdsbutik, kontrollslakteri, naturbeteskor med mera. Allt av djuren tas om hand.
Nyligen byggde Anneli och Niclas Nordqvist, som driver Vikbolandsstruts, ett nytt kostall med plats för 50 dikor. Lika nyfiken som på varför de började med strutsar blir man på varför de har kor också, vilket visar sig att de faktiskt haft hela tiden.
– Svärfar hade kor på den andra Vångagården innan, berättar Niclas. När de sista fyra korna skulle iväg så tyckte vi det var synd och tog över dem.
Korna har en given plats och funktion för gården, utöver att ge kött.
– Nötkreaturen som vi har går på marker man inte kan använda till något annat. Det är riktiga naturbetesmarker, det går inte att sätta i plogen och odla något där. En stor del av året försörjer de sig på skogsbetena och naturbetena vi har. På det viset är korna miljömässigt bra, plus att det ökar den biologiska mångfalden.
– I dagsläget har vi 35 som ska kalva.
Nötköttet säljer de förstås själva.
– Varje köttlåda har hälften färs och hälften detaljer. Den fördelningen blir det ungefär när man styckar. Då får man avsättning för hela djuret. Så har vi en del styckfrysta detaljer i gårdsbutiken med. Vi levererar också till Ica i Östra Husby.
På gården finns ett godkänt så kallat kontrollslakteri och det är EU-godkänt. Det är förstås det bästa för de egna djuren att slippa stressande transporter. Slakteriet är godkänt för att slakta struts, nöt, får, get, häst, bisonoxar samt även allt klövvilt.
– Vi tar emot och slaktar åt andra. Vi utför den tjänsten, slakt, styckning och paketering, åt andra bönder. De kommer och hämtar sina köttlådor och säljer till sina kunder. Så gör vi med nöt också.
Man tar tillvara på i princip allt från strutsarna och de egna korna. Detsamma gäller för de andra djuren som slaktas här.
– Vill inte kunden till exempel ha hjärta och lever blir det djurfoder, Barf (”Biologiskt Anpassad Rå Föda”). Nu har vi satsat lite mer på att göra djurfoder så vi torkar senor och grejor.
– Skinnen tar vi hand om, inte för att tjäna pengar utan för att hålla nere kostnaden. Förr kunde man tjäna lite på nöthudar, men nu är det bara ett sätt att hålla nere kostnaden samtidigt som det känns bra att använda den naturresursen som hudarna är. De blir läder till skor och annat.
I gårdsbutiken säljs kött och chark, både färskt och fryst. Här finns produkter från struts, nöt, vildsvin, klövvilt, häst och lamm. Allt är slaktat och styckat på gårdens slakteri. Utöver kött och chark säljs många produkter från bland annat struts och en hel del från andra lokala matproducenter. Vikbolandsstruts deltar självklart i Östgötadagarna både vår och höst.
2018 byggde man en bioenergipanna. Det är en halmpanna som de eldar med ved. Det drog ner elförbrukningen med 70 80 tusen kWh per år. 2019 lades solpaneler på strutsstallstaket och på slakteritaket. Den anläggningen ger 63-65 tusen kWh per år. Gården säljer 20 tusen kWh per år och använder resterande själva.
– Det bästa vore att ha ett batteri, men än så länge har batterierna varit lite dyra,
Man märker att det miljömässiga och djurvälfärd gen – omsyrar verksamheten här, men strutsar går inte att Kravcertifiera eftersom det saknas regler för dem. Korna är ännu inte certifierade som naturbeteskött, även om det mest vore en formalitet.
– Det folk frågar efter är den här lokala anknytningen. Här är det aldrig någon som frågar efter Krav-certifiering och sådant. Det lokala är det starkaste säljargumentet.
Text och bild: BO BÄCKMAN
