Solpanelerna är en investering för framtiden
Solcellspanelernas terminal. Mycket kablar men den tar inte någon större plats.
MOTALA (JB)
För ungefär ett år sedan köpte Yngve och Jeanette Rylander sitt hus i utkanten av sydöstra Motala. Huset från 1950 hade stått tomt ett halvår och var i ett dåligt skick. Vatten hade trängt in från ett dåligt tak, men både Yngve och Jeanette såg hur fint det kunde bli.
Båda kände till trakten sedan tidigare och huset ligger mycket fint bland lummig skog, hagar, ängar och gärden.
Det gick inte att flytta in direkt och bo i renoveringen under vintern. Den gamla eldningspannans rör till elementen var nämligen spruckna. Paret, som båda är mycket händiga, började med att sätta in oljefyllda elelement, så renoveringen kunde starta.
Under tiden man höll på med renoveringen, funderade man på andra uppvärmningsalternativ. De kontaktade firma PFA Solteknik AB som räknade ut om man skulle kunna anlägga solpaneler och få ekonomi i det. Jo då, även om taket på huset inte är så stort, var läget optimalt.
Ytan på solpanelerna är 40 kvadratmeter. Panelerna ligger mycket diskret på taket och tittar man inte riktigt noga, märks de inte alls.
– Det är en investering för framtiden, sa Yngve. Anläggningen ska ge åtta kW/dag och hittills i år har den gett, låt se… 7,68 kW/dag. Vi räknar med att investeringen ska vara betald om sju till åtta år och då går vi på plus. Av staten får vi också tillbaka 20 procent av investeringskostnaderna. Mars till september är de bästa månaderna, men det blir solel även på vintern.
Yngve tog fram sin mobil och visade de olika siffrorna. Nere i källaren satt en terminal där man också kunde se på hur mycket el solpanelerna producerade.
All el säljs direkt till Vattenfall och paret Rylander får sedan köpa tillbaka den el de förbrukar. Man kan bevisligen få ekonomi av en solpanelsanläggning även i ett litet hus.
Solel är bra så länge det finns el i ledningarna, men vad händer vid strömavbrott?
– Jag tyckte vi skulle ha en braskamin, så man inte står utan värme, sa Jeanette. Vi valde en men den såg inte snygg ut när den kom hem, så vi bytte. En kille på Skorstensfolket i Motala hjälpte oss och föreslog den vi har nu. Det är en täljstenskamin och den blir riktigt varm och det är sex timmars eftervärme på den. Eldar man på kvällen håller den värmen under natten. Eftersom toppstenen är flat går det att värma vatten eller lite mat på den. Kaminen ska kunna värma upp ett hus på 90 kvadratmeter och det här huset är på 64 kvadratmeter så det räcker och blir över.
På täljstenskaminen denna dag stod det en mycket liten fläkt. Men var fanns kablarna? Nästan alla maskiner drivs ju med el. Yngve visade då på hur fiffigt den lilla fläkten var konstruerad.
– Vi har köpt den på Jula och den här lilla sensorn i botten på fläkten, alstrar el till motorn. Den måste stå på något varmt för att fungera och på täljstenskaminen blir det varmt och den fungerar faktiskt riktigt bra och blåser runt den varma luften.
Paret har ytterligare en värmekälla, en luftvärmepump. Den kan både alstra värme och kyla. Startar automatiskt när det behövs. Under de heta månaderna nu i somras så behövdes luftvärmepumpens kyla verkligen.
Familjen Rylander har även isolerat hela huset. Allt för att behålla så mycket värmeenergi som möjligt.
Nu återstår renovering i källaren och en sida av huset samt lite småfix och tapetsering kvar att göra, men huset är fullt beboeligt. De behöver heller inte vara rädda för att bli utan värme under vintern, då de har flera värmekällor att tillgå.
Text och bild: EVA CARLSSON
