Intressant besök på vilthägn

Rönn, asp, sälg och ek är godis för viltet

Andreas Elamsson informerar åhörarna om vilthägnen och varför man anlägger sådana.

DEGERÖN (JB)

Hur stora skador gör storviltet på nyplanterad skog? Eller behövs älg, hjortar, rådjur och till och med vildsvin för att det ska fungera? Sten Granath, Jonas Edlund och Kennet… Simonsson, förtroendevalda i Borensbergs skogsvårdsområde inom Södra, skickade tillsammans med LRF en förfrågan till Södra skogsägarna om att göra ett viltdemohägn. Man anlade de två inhägnaderna på Sven Granaths ägor vid Hovmanhult, Degerön, Motala.

Södra har för närvarande 30-40 vilthägn i Götaland. Hägnen vid Hovmanhult är 25 gånger 25 meter stora. Hägn A har ett två meter högt staket som heltäckande går från marken och upp. Hägn B är öppet 50 cm från marken. Där kan dovhjort, rådjur och vildsvin komma in men inte älg och kronhjort. Det finns även en referensyta utan hägn.

Dessa tre ytor är placerade bredvid varandra för att se vilken skillnad det eventuellt blir med växtligheten. Man fick hjälp med uppsättningen av hägnen av medlemmar i jaktlaget och Godegårds skidklubb. Ganska besvärligt i den ojämna terrängen, men nätet gick förvånansvärt lätt att få upp.

Hägnen har funnits i cirka 1,5 år. Hela hygget är planterad med tall både i och utanför hägnen.

Ett 40-tal intresserade hade kommit och man delades upp i grupper. Efter en kort promenad genom skogen kom man till den första stationen på hygget. Där informerade Andreas Elamsson, viltstrateg i Södra, om varför man bygger hägn.
– Vilka växter finns där? Växer tallen dåligt om det blir för mycket av andra växter? Måste man röja oftare i ett helhägn? frågade Andreas. Skadar viltet de nya plantorna? Och hur blir den biologiska mångfalden i ett sådant hägn?

Gruppen kunde själva se en riktigt frodig grönska i hägn A. Mest begärligt för viltet är RASE, dvs rönn, asp, sälg och ek. Utanför det viltskyddade hägn A var all rönn kraftigt betad, medan det inuti hägnet kommer att finnas träd av rönn. Det var svårt att se tallplantorna i den frodiga växtligheten.

I Hägn B, alldeles bredvid hägn A var det stor skillnad på växtligheten. Tallplantorna var lättare att se, även om några också var betade. Viltet hade betat på de andra växterna. Ingen mjölkört alls.

Andreas berättade också att var tredje skogsplanta som sätts är tall och det sätts ungefär 30 miljoner plantor per år. Exempevis gran, björk och lärk finns med i det sortimentet. Han sa också att röjningskostnaden för ett helhägn är stor.

Jonas Edlund, från LRF och förtroendevald i Södra, berättade om att man måste försöka få balans mellan viltet och skogsbruket.

Han informerade även om en explosion av förekomsten av älg i mitten av 1980-talet. Det berodde på ett annat brukande av skogen som gav mera mat åt djuren. Lite senare kom samma explosionsartade utveckling av rådjur. Kronhjort, dovhjort och vildsvin har även ökat kraftigt i vårt område. Jonas uppmanade jägarna i gruppen att spara på stora handjur hos klövviltet, annars blir bara de ”dåliga” handjuren kvar.

Ett unikt samarbete har inletts i Östergötland mellan Naturvårdsverket, Jägareförbundet Östergötland, Jägarnas riksförbund, LRF och Länsstyrelsen Östergötland samt Eus jordbruksfond för att öka kunskapen och förvaltningen av kronhjort, dovhjort och vildsvin.

Niklas Gustafsson och Matilda Hjalmarsson, båda från Södra, visade på skador som viltet kan åsamka. Där gruppen samlats kunde man se både brutna toppar och barkskador. Viltet tar och sliter bort barken i stora remsor vilket gör att trädet får fula skador. De båda uppmanade deltagarna att gå runt i hela beståndet för att se om hur mycket skador det finns.

– Sprid riskerna genom att ha olika trädslag, tipsade Niklas. Rönn, asp, sälg och ek är godis för viltet. Plantera rätt träslag på rätt mark också, så växer de bättre. Ha gärna både frötallar kvar och plantera på samma mark.

Det gavs många tips och råd av både Matilda, Niklas och deltagarna. Den informativa kvällen avslutades med goda baguetter och bröderna Sten och Sven Granath inbjöd alla som är intresserade att komma och se på de olika hägnen.

Text och bild: EVA CARLSSON

Share