Femton år sedan senaste fallet av blåtunga
Framförallt får kan bli mycket sjuka i blåtunga. Att de fortfarande är ute på bete försvårar upptäckten.
SVERIGE (JB)
Virussjukdomen blåtunga, har åter konstaterats i Sverige. Sjukdomen som sprids av svidknott drabbar idisslare. Östergötland tros dock inte få hit blåtunga i år.
Blåtunga är en virussjukdom som sprids via svidknott. Den drabbar idisslare och kameldjur. Eftersom viruset sprids via svidknotten så drabbas oftast enstaka djur i en besättning. Blåtunga smittar dock inte människor.
Spridningen av blåtunga har ökat i Europa. Jordbruksverket skriver: ”Det pågår sedan tidigare utbrott av blåtunga i Nederländerna, Belgien, England, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Danmark och Norge.”.
Nu har blåtunga för första gången på 15 år även konstaterats i Sverige. I september har blåtunga rapporterats hos får och nöt i Halland samt hos nöt i Västra Götaland. Antalet insjuknade djur är inte redovisat, men viruset drabbar, som nämnts ovan, enstaka djur.
Finns det indikationer på blåtunga kommer hit till Östergötland också?
– Det kan transporteras så det vet vi inte än, säger länsveterinär Pernilla Stridh. Som jag har bedömt det, är det troligast att det håller sig på södra och västkusten, den här säsongen i alla fall. När temperaturen sjunker så försvinner svidknotten också och viruset kan inte föröka sig i dem.
– Knotten överför sjukdomen så det borde vara tämligen lugnt. Det tror vi ju. I alla fall för oss. Det kommer väl vara Skåne, Halland och Västra Götaland den här säsongen. Det kommer inte röra sig hit i år.
I källorna redovisas massor med symptom som kan förekomma i samband med att djur smittats av blåtunga. Hur lätt är det för en enskilda djurägaren att avgöra om det är blåtunga eller annat?
– Jag tänker att som enskild djurägare känner du dina djur, men veterinärerna är ju experterna ändå, så jag tycker att det handlar om att agera tillräckligt snabbt för att inte missa något. Ser man något på sina djur så ska man kontakta veterinär så fort som möjligt som får göra den bedömningen.
Även om det kan skilja mycket mellan gårdar och besättningar så kan man vanligen enklare upptäcka om nötkreatur är smittade. Det har att göra med kontakten.
– De ser man kanske på ett annat sätt än fåren som sannolikt är ute på bete fortfarande. Fåren blir ju sjukare i blåtunga än vad nöten blir. Sedan kan missa får för att de är ute på bete.
– Djuren ska ändå ha daglig tillsyn, man ska ha koll på dem enligt djurskyddslagstiftningen.
I och med att viruset drabbar enstaka djur och genom svidknott är det svårt att helt skydda hela besättningen. Man kan med fördel undvika knottrika beten.
Under den mest knottaktiva tiden på dygnet kan man stalla in idisslare, men det betyder ju inte att man säkert stänger ute all knott. Sedan finns ett råd om att avvakta med att klippa fåren.
– Det man tänker är bästa skyddet är att låta vaccinera sina djur inför nästa säsong. säger Pernilla Stridh.
För Östergötlands del så tycks alltså blåtungeprognosen för resten av året vara täm ligen lugn, men en beredskap inför 2025 är på sin plats.
Text och bild: BO BÄCKMAN
