”Hugga brandgator är ingen lösning för svenska skogsägare”
I barrskog finns oftast ett mosstäcke som blir mycket brännbart när det är torrt, i en lövskog bildar löven en matta under träden som kväver mosstäcket och är mindre brännbar. BILD: PIXABAY
SVERIGE (JB)
I takt med att klimatet blir varmare ökar risken för skogsbränder. Skogsbränder går inte alltid att förhindra men det går att plantera skog som sänker riskerna.
Att hugga brandgator i skogen är ingen lösning för svenska skogsägare menar Anders Granström, skogsbrandsforskare vid SLU, Statens Lantbruksuniversitet, i Umeå.
– Det är inte rationellt. Här i Sverige är det inte försvarbart för risken för skogsbrand är så liten, säger Anders Granström.
– Det man kan göra är att lämna mer löv, för det sänker brännbarheten i markerna.
Redan en måttlig lövinblandning sänker bränslemängden och därmed brand – risken.
Han påpekar att växter på marken också kan brinna, och dessutom olika mycket vid olika tider.
– Gräs i sig är explosivt på våren när det är torrt, men på sommaren bromsar gräset elden för att det tar upp fukt.
I barrskog finns oftast ett mosstäcke som blir mycket brännbart när det är torrt, men i en lövskog bildar löven en matta under träden som kväver mosstäcket och är mindre brännbar.
– Torrmossan är generellt gynnsam för elden, säger Anders Granström.
En blandning av tall och gran är vanlig i svenska skogar. Överlevnadschansen är större för tall som har ett tjockt lager bark och barr högt upp än för gran som har tunnare bark och en kjol av grenar nära marken; särskilt när de växer tillsammans.
Ofta rör sig en brand i en tallskog snabbt framåt eftersom bränslet på marken är gynnsamt för elden, men det finns få grenar som kan leda elden upp i trädkronorna, berättar Anders Granström. Även om elden slickar nedre delen av tallstammarna skyddas trädet av tjock bark och kan därmed klara sig.
– Tallen är designad för att klara bränder i högre grad än många andra träd, men spridningsrisken är mindre i en lövskog.
Granarnas lägre sittande grenar ökar risken för högintensiv brand.
– Om bränslet är riktigt torrt och det blåser en del kan brand i barrskog ge höga lågor och leda flammorna upp i trädkronorna, vilket kallas kronbrand, säger Anders Granström.
Kronbränder är mycket svårhanterade, för de kan leda till långa eldkast som kan ta sig över olika hinder, som exempelvis en väg. Det sker inte i björkskog.
I äldre ren granskog som är 30 till 40 år gammal är det inte så sannolikt att det brinner högt upp, då granarna ofta står tätt. Det är få arter i en sådan skog. Det är mörkt under träden och marken är täckt av barr.
– Om marken bara består av barr är den i stort sett obrännbar, för den här mattan av granbarr är för kompakt för att brinna, säger Anders Granström.
När man bryter väg så blir det mycket lövföryngring.
– Dikena måste rensas förstås men det finns potential för att lämna lövträd närmast vägen.
Det är något han rekommenderar, även om det bara är en tunn bård, för att kunna stoppa eller bromsa en brand.
Peter Kindblom är räddningschef i Finspång och han berättar att kommunerna informerar via sina hemsidor om risken för brand i skog och mark. De använder en sexgradig skola som består av siffrorna 1–5, där 1 är liten risk för brand i skog och mark och 5 är mycket hög risk. Dessutom finns 5e för extrem brandrisk.
I Finspång är räddningstjänsten redo för skogsbrandssäsongen som redan har börjat. De har redan släckt ett par mindre bränder.
– Vi har utrustning och slang kontrollerade och klara om det skulle bli en skogsbrand. Sen om det blir ett larm så gasar vi på med så mycket insatser som möjligt direkt.
Erfarenheter av större skogsbränder har lett till kunskap om att det är bättre att sätta in mycket resurser initialt och få stopp på elden innan den får stor spridning.
Peter Kindblom berättar att länsstyrelsen har flyg som flyger över hela länet under sommaren, allt från en till tre varv per dag beroende hur stor risken är för brand.
Text: ÅSA SCHARFF
