Bara 600 djur kvar – föreningen Ryafåret vill stärka rasen

Ryafåren ger en lång och glansig ull. BILD: MALIN KENNBERG.

BROKIND (JB)

Föreningen Ryafåret arbetar för att stärka den utrotningshotade svenska lantrasen rya får. Det finns endast 600 djur av den trevliga rasen med den fina ullen.

Det finns en intressant historik om ryafår. Man kan läsa mer utförligt om den hos Föreningen Ryafåret. Industrialismen medförde att rasen konkurrerades ut. Den levde dock kvar bland annat genom ett speciellt användningsområde:

”Tack vare behovet av den långa och glansiga ullen med lammlock i änden till dalkullornas dräkter dog inte rasen ut helt.”

Ett nyvaknat intresse för konstslöjd vid förra sekelskiftet visade att det funnits ett

”Mycket vackrare och glansigare garn”, bättre än de moderna fåren.

Man började söka detta bättre garn. Axel Nilsson, chef för Röhsska museet, drivande bakom återupptäckten, kom fram till att:

”Det i Norden måste ha funnits en gammal fårras som lämnade detta material, en ras vilken han för egen del var benägen att kalla stenåldersfåret.”

Man hittade rester av ryarasen i Dalarna, i Skattungbyn och på Sollerön. Bevarandearbetet kom igång.

Ett raskt hopp fram i tiden så användes garn av 70 procent rya ull till sätesklädsel i SAS och Tranairs flygplan. Sedan kom synteten.

Malin Kennberg på gården Björkeberg är sekreterare i Föreningen Ryafåret och har själv ryafår. Hon berättar:

– Vi försöker bevara rasen. Vi behöver flera som är intresserade. Den ullen går att sälja. Spinnerierna vill ha rya, ett inslag av rya.

Det här är en ras man lätt blir förtjust i och som tydligen flera väljer att starta sin verksamhet med. Ryafårens ull finns i olika färger och beskrivs som stark, glansig, lång ull, ändå mjuk. Den har slitstyrka och hållbarhet.

Text: BO BÄCKMAN