Ydre har lagt ut sin handlingsplan för livsmedelsstrategi på hemsidan
YDRE (JB)
Med förenad kraft har Ydrebor – livsmedelsproducenter, månskensbönder, näringslivsföreningar, invånare, besökare, tjänstemän och politiker i Ydre kommun – tagit sig an uppgiften att utforma och realisera kommunens livsmedelsstrategi.
– Jag har suttit i hundratals fikasamtal, förtäljer Bernhard Jensen, som har varit projektanställd av Ydre kommun för att hjälpa till att utforma strategin, när vi träffas en novemberbitter eftermiddag vid ännu ett fikabord. Och just samtalet är något Bernhard vill lyfta fram. Detta som kanske skulle kunna sägas vara projektets motor. – Samtalets kraft! Jag har en passion för samlingar och även goda samtal samlar jag på. Rent personligt har samtalen varit mentalt hälsobringande.
Jag har lämnat fikasamtalen på gott humör; jag har berikats, inspirerats och fått redskap till fortsatt projektarbete, samt har relationer skapats. Man ska inte skryta, men det relationella är viktigt. Det har haft betydelse att människor har sagt om mig att ”det där är en trevlig kille, honom vill jag prata med!” – Jag har kommit som ickeexpert på livsmedelsproduktion – och så har det blivit fantastiska samtal, med representanter från LRF, med Ydre Näringsliv, med invånare som jag träffat på min väg.
Åter – igen, samtalets kraft! Om det så sker vid ett informellt fikabord, eller i en arrangerad samtalssalong. LRF, ja. Niclas Gustafsson, ordförande för LRF:s kommungrupp och en viktig röst i projektet, är mycket positiv till vad projektet har genererat – och kommer att generera. För det är, precis som han säger, ett ständigt pågående projekt.
Det har inget slut. – I och med projektet pratar vi från LRF mer med politikerna. Vi har börjat använda samma språk. Niclas menar att livsmedelsstrategiprojektet kommer att innebära en stor förändring för små hobbyjordbrukare. Redan nu har det skapats en kanal, Reko-ringen, för att sälja produkter lokalt. – Men är man en mer storskalig jordbrukare stöter man snabbt på frågor som rör världshandelsavtal.
Man kan inte påverka så mycket, man är beroende av politiska beslut. Jag tror dock att även detta kan förändras över tid, men det kommer att ta just tid, och det måste man vara ödmjuk inför. Ydre skulle klara sig ganska bra i en krissituation, tror Nic – las. Men för att minska Sveriges sårbarhet menar han att vi, istället för att centralisera, måste gå mot fler mindre jordbruk jämnt fördelade över landet. – Ingen vinner på att allt blir så stort som möjligt.
Nyligen lades handlingsplanen för Östergötlands livsmedelsstrategi i Ydre ut på kommunens hemsida. Här kan man ta del av en lista på viktiga mål och konkreta åtgärder. Några exempel på vad som är viktigt är att livsmedel produceras i balans med naturen, att matspillet minskar, att invånarna vid en krissituation vet att de är ansvariga för sin egen hushållsberedskap och att invånarna har kunskap om hur de ska agera, samt att ta vara på erfarenheter från sommarens torka.
Varje kategori efterföljs av en förklaring till relevansen samt en rad åtgärder, så som att ta vara på kunskap om gamla metoder, för att inte vara i händerna på teknologin i kristider och när teknologin kanske inte fungerar som den ska, att det behövs en fysisk plattform för utbyte av idéer och tankar för att hitta samarbetsmöjligheter och lösa problem gemensamt, samt att man redan i förskolan börjar visa barnen varifrån maten kommer.
Genom handlingsplanen löper en röd tråd av gemenskap och generöst utbyte av kunskap, av samarbete. Projektet är finansierat till 50 procent av kommunen och 50 procent av Länsstyrelsen Östergötland. – Har man frågor får man väldigt gärna höra av sig till kommunen, säger Lisa Boyero Lindström, näringslivsstrateg på Ydre kommun.
Det här är något vi gör tillsammans! På kommunens hemsida kan man även ta del av den film som är ett samarbete mellan Bernhard, Rasmus Ravn (filmare), Bobo Hermansson och Karolin Andersson (berättare). Under nittiosju sekunder får Karolin med ett egetskrivet manus ge röst åt en passionerad Ydrebos vision om en hållbar livsmedelssyn.
Tillbaka till Bernhard vid fikabordet. – Något som stack ut under samtalen är vad jag kallar det stora i det lilla. Det var under ett samtal med boende och personal på äldreboendet Sol – ängen i Österbymo, som en boende uttryckte att ”det är viktigt att man kan lukta maten innan man äter den.” I samma anda tyckte elever på Ydreskolan att ”skolmaten skulle kunna lagas på skolan!”
– Och tänk om barnen från en förskola och människorna på äldreboendet skulle kunna äta tillsammans en gång i månaden? Din anställning är till ända, men du har ett sista bidrag till projektet. Berätta. – Jo, jag tänkte…ja, om du skriver om det får jag det gjort i veckan. Jag skulle vilja göra eleverna i skolan intresserade av livsmedelsproduktion genom att använda en metod som heter pecha kucha. Pecha kucha är onomatopoetiskt, ljudhärmande, och betyder ungefär ”snick-snack” på japanska.
Formatet uppkom på ett arkitektkontor i Tokyo, där några arkitekter tröttnat på långdragna föreläsningar. Med ett utrymme på sex minuter och fyrtio sekunder tvingas presentatören fokusera på det viktigaste. – Jag tänkte skicka tjugo bilder till skolan, för att utmana eleverna att göra föreläsningar om livsmedelsproduktion med hjälp av bilderna.
Det skulle vara en träning i att tänka ”vad vet vi om detta? Vad tänker vi om detta?” Och sedan? – Jag har fått min lön. Nu får jag extralön, genom att jag som invånare själv får ta del av projektets frukt. – Jag har levt storstadsliv. Jag har tjänat och använt mycket pengar. Projektet har hjälpt mig att reflektera över livet på ett nytt sätt, menar Bernhard. Ett hållbart liv i gemenskap – drivet av goda samtal – är de nya pengarna? – Det är det nya sättet att vara rik!
Text och bild: KRISTIN KRAMER
