Baserat på antalet föryngringar (hona med ungar) som hittats under inventeringen beräknas den skandinaviska populationen till cirka 850 individer. Av dessa uppskattas cirka 500 individer utgöra den svenska delen av populationen. Bild: JOHAN FREDRIKSSON
Resultatet från årets inventering visar på en fortsatt minskning av järvstammen. I år uppskattas populationen till omkring 500 järvar i Sverige vilket är under referensvärdet för gynnsam bevarandestatus.
Baserat på antalet föryngringar (hona med ungar) som hittats under inventeringen beräknas den skandinaviska populationen till cirka 850 individer. Av dessa uppskattas cirka 500 individer utgöra den svenska delen av populationen. Sammanfattningsvis är årets populationsuppskattning åtta procent lägre än fjolårets för Skandinavien som helhet.
Totalt fastställdes 108 föryngringar i Skandinavien vilket motsvarar en minskning jämfört med fjolåret då det var 160. I Sverige hittades 58 järvföryngringar och i Norge 50 vilket motsvarar en minskning på 39 procent respektive 23 procent. Orsaken till att den procentuella minskningen varierar mellan antalet föryngringar och antalet individer i populationen beror på att ett genomsnitt av antalet föryngringar de tre senaste åren används.
Att jämföra inventeringsresultat från ett år till ett annat bör göras med försiktighet, eftersom minskningen sannolikt är en kombination av flera olika faktorer och det är svårt att veta vilken som påverkat mest.
Ogynnsamma väderförhållanden har på sina håll försvårat inventeringsarbetet även i år och är en bidragande faktor till det låga inventeringsresultatet. En annan faktor som naturligt varierar mellan år är andelen järvhonor som får ungar, så kallad mellanårs – variation.
Populationen kan även påverkas av andra faktorer, såsom födotillgång, ålderssammansättning, naturlig dödlighet samt effekten av olika former av jakt.
– För att bättre förstå vad minskningen beror på planeras inför kommande säsong flera insatser. Vid sidan om den ordinarie inventeringen av lyor kommer Länsstyrelsen i Norrbottens län rikta resurser till en mer omfattande insamling av järvspillning för DNA-analys. Utöver detta kommer Naturvårdsverket att utvärdera effekten av jakt på järv samt inventeringsmetodiken som nu har använts i tre år, säger Maria Hörnell Willebrand, chef för enheten för viltanalys på Naturvårdsverket.
En del av målsättningen för järvförvaltningen är att uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus samt att stammen geografiskt ska expandera i skogslandet inom och utanför renskötselområdet.
– Årets inventeringsresultat visar på färre antal hittade föryngringar i fem av sju län. Däremot har det för första gången i modern tid dokumenterats en föryngring i Värmlands län vilket är i linje med uppsatta mål, säger Maria Hörnell Willebrand.
Järv inventeras med gemensamma metoder i Norge och Sverige sedan vintern 2014. Resultatet sammanställs i en gemensam rapport från norska Rovdata och svenska Viltskadecenter, på uppdrag från Miljødirektoratet och Naturvårdsverket.
Resultaten från årets inventering visar på en fortsatt minskning av järvstammen. Idag uppskattas populationen till cirka 500 järvar i Sverige vilket är under referensvärdet för gynnsam bevarandestatus.
Referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för järv i Sverige är minst 600 individer. Årets inventeringsresultat visar därmed att stammen ligger under målsättningen om att uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus. Däremot verkar stammen fortsätta att expandera geografiskt mot skogslandet inom och utanför renskötselområdet vilket också är ett mål för förvaltningen.
Mot bakgrund av den låga populationsuppskattningen är utrymmet för jakt begränsat. Viss skyddsjakt har ändå skett de senaste åren i syfte att begränsa skador inom rennäringen.
