Lars Ericsson är samordnare för eftersök i södra delen av Forshaga kommun. Här informerar han om hur han arbetar på ett möte på Lärcenter.
FORSHAGA (JB)
I hela landet, fram till den 11 juli 2016 hade 24 243 viltolyckor rapporterats in till polisen. I Värmland har totalt 1 580 viltolyckor rapporterats in fram till och med juli månad.
I Forshaga kommun har sammanlagt 102 viltolyckor rapporterats in under 2015 och i år, till och med juni månad, 52 stycken. Statistiken kommer från Nationella Viltolycksrådet.
Många gånger orsakar viltolyckor skador både på djur och människor och bilar. Men det händer att bil och människa klarar sig bra, däremot kan djuret ha skadats. Då är det viktigt att hitta det så fort som möjligt för att minska lidandet. I jägarorganisationernas allmänna uppdrag finns en viktig uppgift och det är att tillhandahålla eftersöksjägare. I alla kommuner ska det finnas en samordnare, en kontaktperson som polisen ringer till när det har skett en olycka.
– Min uppgift är att hålla kontakt med jägare som kan vara tillgängliga som eftersöksjägare. De ska ha en särskild utbildning och de ska vara tillgängliga så väl dag som natt. I Forshaga finns fyra kontaktmän. Själv är jag kontaktman för den södra delen, från Hagen i Deje ner till Gravakorset. Vi har en man i Deje och två till norrut, från Hagen och upp till Munkforsgränsen. Vi som är kontaktmän är givetvis också eftersöksjägare. Jag har ungefär tio eftersöksjägare i Forshaga kommun. Det är olika sorts jägare med olika sorters hundar för olika sorters vilt. Många jakthundar fungerar bra som eftersökshundar också, säger Lars Ericsson som är eftersöksjägare och samordnare i Forshaga kommun.
Om olyckan är framme och du råkar köra på en björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, ett rådjur, utter, ett vildsvin, ett mufflonfår eller kanske en örn så ska du ringa 112 till polisen och anmäla olyckan. Det ska du göra även om du inte kunde se att djuret hade skadats. Sedan ska du markera platsen där du körde på djuret. Det är straffbart att inte rapportera en viltolycka till polisen och du kan få böter. Ligger djuret i diket så ska du markera platsen så att andra trafikanter kan se att du har anmält olyckan till polisen.
När polisen får in ett samtal ringer de den eftersökssamordnare som är ansvarig på den geografiska platsen. Sedan ringer samordnaren i sin tur upp lämplig jägare som även har en lämplig hund.
– En älg som har fått ett ben avslaget stannar inte. Den springer bara vidare. Då gäller det att det finns en ståndhund att släppa på som förhoppningsvis ställer älgen ganska så snart. Annars kan man få hålla på i tre dagar, säger Lars. Om det är ett vildsvin, en varg, björn eller ett lodjur som har blivit påkört så ska du sätta upp markeringen 100 meter från olycksplatsen av säkerhetsskäl. Då ska du även berätta detta när du ringer polisen.
– Jag brukar säga att den som råkar köra på ett vildsvin ska köra fram 200 meter och markera där. Visst ska platsen markeras men ett påkört vildsvin kan vara farligt. Det finns särskilda skyddsbyxor som en eftersöksjägare kan ha när ett vildsvin har blivit påkört. Vi får inte gå ensamma när vi ska göra eftersök på vildsvin heller. De kan ligga och lura bakom en gran. Om jag skickar ut en eftersöksjägare så måste jag ha en rapport efteråt att jägaren har kommit tillbaka också, säger Lars.
Det finns speciella viltolycksremsor som kan hängas upp i en buske eller ett träd där en olycka har skett. Men det går även att markera en olycksplats med en plastpåse eller vad som helst. Huvudsaken är att polisen får veta hur markeringen ser ut.
– Remsorna används kanske i 30 till 40 procent av fallen. Ofta är det plastpåsar, halsdukar eller handdukar som har använts. Det syns nästan lika bra, säger Lars.
Det finns exempel där en viltolycka har markerats med ett paraply också. För att ett effektivt eftersök ska kunna göras är det viktiga att själva platsen markerats. Vad som har använts som markering är mindre viktigt. När eftersöket är avklarat och djuret har hittats så är det eftersöksjägaren som ska ta ner markeringen. Men den som åker riksväg 62 kan säkert se att det hänger ett antal plastpåsar utmed vägen. Det är inte alltid markeringen blir borttagen.
Det gäller att vara vaksam. Vilda djur kan dyka upp överallt, även i tättbebyggt område, inte bara där det är skog. Men det är vanligast i Forshaga kommun med viltolyckor utmed riksväg 62.
Under 2015 var 17 älgar, 75 rådjur, en kronhjort, en dovhjort och åtta vildsvin inblandade i viltolyckor i Forshaga kommun.
Text och bild: CICCI WIK
