29 maj 2015 kl. 00:15

Tyngre fordon ska minska utsläpp

Senaste veckan har både regeringen och riksdagen tagit två viktiga steg mot införande av 74 ton på det allmänna vägnätet. Riktningen är klar, men tempot skiljer.

Regeringen tillsätter en utredning, samtidigt som riksdagens trafikutskott kräver ett snabbt införande av 74 ton på det allmänna vägnätet. – För näringslivet, jobben och miljön är detta ett betydelsefullt steg i rätt riktning, säger Karolina Boholm transportdirektör på Skogsindustrierna. Trafikutskottet uppmanar regeringen tillåta lastbilar om 74 ton på alla allmänna vägar som idag har tillräcklig bärighet.

Trafikutskottet vill ha ett snabbare och mer omfattande implementering än den regeringen föreslagit. Majoriteten i Trafikutskottet anser att tyngre lastbilar ska tillåtas i hela Sverige och inte bara på ett utpekat vägnät, något som kan lösas genom en förordningsändring. Trafikutskottet vill även göra det lättare att få dispens för försök med längre fordon.

– Under de senaste månaderna har det varit en mycket intensiv debatt om behovet av 74 ton för jobb och tillväxt i hela landet, men även för att minska koldioxidutsläppen från de tunga transporterna. Vi är glada över att såväl regering som riksdag tagit intryck av denna debatt och att man nu går mot att införa 74 ton. Detta är väldigt positivt och ett naturligt nästa steg efter införandet av 64 ton, säger Karolina Boholm.

Skogsindustrin har sedan 2006 bedrivit forskningsprojekt om tyngre och längre lastbilar och i praktiska försök sedan 2009. Idag finns ganska många demonstrationsfordon som är 74-tonsfordon men det finns betydligt färre demonstrationsfordon som är längre än den normala längden på 25,25 meter. Men ett enklare förfarande för att ansöka om dispens till Transportstyrelsen skulle möjliggöra att fler försöksfordon kommer tillstånd istället för att ligga på kö hos Transportstyrelsen.

Effektiva transporter är av stor vikt för näringslivet. Tyngre lastbilar är viktigt både för att bevara konkurrenskraften i svensk industri och för svensk åkerinäring. Dessutom ökar det trafiksäkerheten och minskar utsläpp från vägtransporter. För att nyttan med 74 ton ska blir så stor som möjligt för samhället är det viktigt att det implementeras i hela landet och inte bara på europavägarna.

– Det är glädjande att regeringen betonar att Trafikverket ska titta på infrastruktur för tyngre lastbilar i hela landet och det är en tydligare markering från regeringens sida att vägnätet bör vara större än de stråk som Trafikverket tidigare föreslagit, säger Karolina Boholm. Finland införde 76-tons lastbilar redan 2013, bland annat baserat på svensk forskning, vilket betyder att Sverige kommer vara nästan tre år efter Finland om tyngre lastbilar implementeras 2016.

Redan i augusti förra året presenterade Transportstyrelsen och Trafikverket ett förslag till implementering. Skogsindustrierna sa redan då, tillsammans med 21 andra organisationer, att de ville se en snabb implementering redan under hösten 2014, enligt ett pressmeddelande.

29 maj 2015 kl. 00:10

Viktiga frågor lyftes vid årsmöte

JB 0529 - 07

ÖDESHÖG

Naturskyddsföreningen i Ödeshög är en aktiv och viktig förening. Innan det är dags för årsmöte i hembygdsföreningens slöjdvilla ska Olle Rosenqvist berätta om Renemokärrets påverkan efter dammrivningen.

I ett par års tid har denna damm och pastoratets agerande varit föremål för synpunkter, överklaganden, yrkanden, diskussioner och möten. Olle har tillsammans med Ulf Kleist utrett och även skrivit en rapport om Renemoområdets naturvärlden. År 2011 blossar striden kring dammen.

Året efter kommer länsstyrelsen med rapporten Plan för restaurering av värdefulla sötvattenmiljöer i Östergötland där man konstaterar att Disevid – ån från Renemokärret till Tåkern har en värdefull naturmiljö med få motsvarigheter i länet. Trots detta rivs dammen 2014. En fråga i rapporten är vilka konsekvenser det blir på miljön om man varaktigt tömmer dammen.

Svaret som ges är att en mindre volym vatten nås av solljus, vilket ger lägre temperatur och eventuellt läg re total produktion av födoresurser i området. Denna utveckling kan förstärkas om träden vand rar in på den forna sjöbottnen. I ett inledningsskede skulle vassen förmodligen breda ut sig, vilket kan gynna flera arter men inga av dem som anses skyddsvärda och som påträffas idag.

Rapporten berättar vidare att variationerna i vattenståndet skulle öka vilket kan leda till att vegetationen i de blötaste delarna ändras från dagens dominans av långlivade flytbladsväxter till en växtlighet som bättre klarar variationerna. Detta påverkar bävern, som äter dessa växter, negativt. Vidare kräver bävrarna för sitt boendes skull ett stabilt vattenstånd under vintern.

Även den småfläckiga sumphönan är beroende av ett stabilt vattenstånd under sin häckningstid. Den totala mängden fisk torde minska. Detta påverkar sannolikt uttern negativt. Nu är frågan om det har blivit som man befarat. Det visar sig att Olles föredrag mer handlar om rapporten än om det faktiska läget efter rivningen. Detta är inte kartlagt. Vad man redan vet är att bävern har lämnat kärret och uttern troligen flyttat.

I stället går vildsvin och älg gärna ut i kärret. O lle är miljökonsulent och man konstaterar att han är en lämplig kandidat till uppdraget att följa upp hur det blev. Om nu någon ger det uppdraget. Det borde ske innan ytterligare dammar rivs, anser mötet. Kvällens samtal innehåller även nya hot mot natur och miljö. Från paddor som riskerar att bli överkörda på Omberg till gruvbrytning vid Norra Kärr och dess inverkan på Vätterns vatten.

Föreningen och dess medlemmar för en viktig kamp för vår natur. Själva årsmötet är som sådana oftast är. Väl förberett och snabbt avklarat. Öppnande, dagordning, ordförande och sekreterare för mötet och justerare tillika rösträknare. Verksamhetsberättelsen innehåller både naturupplevelser och ställningstaganden i naturviktiga frågor. Föreningen får en ny ordförande då Helena Hillar avgår och Kjell Antonsson kommer. Kjell är aktiv i naturen både på fritid och i arbetet. Han är samordnare av åtgärdsprogram och åtgärder för hotade arter på länsstyrelsen och ses ofta på Naturum Tåkern.

Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM

29 maj 2015 kl. 00:05