Gårdsköpet kräver mycket kapital

– Att köpa en gård utan eget kapitalet är svårt, för att inte säga näst intill omöjligt. Gårdspriserna är högre än avkastningen. Att köpa en gård för att leva på den finns det inga möjligheter till och så har det varit de senaste femtio åren, säger Andreas Svensson, företagschef på Valdemarsvik sparbank Bild: GUNILLA LUNDSTRÖM/MEDIAHAVET

– Att köpa en gård utan eget kapitalet är svårt, för att inte säga näst intill omöjligt.  Att köpa en gård för att leva på den finns det inga möjligheter till och så har det varit de senaste femtio åren, säger Andreas Svensson, företagschef på Valdemarsvik sparbank Bild: GUNILLA LUNDSTRÖM/ MEDIAHAVET

VALDEMARSVIK (JB)

Marknaden ställer höga krav på en effektiv produktion inom lantbruket. Lönsamheten är pressad inom jordbruket som är ett omfattande verksamhetsfält. Produktutveckling och distribution är några av områden som lantbrukaren kan se över för att få ökad lönsamhet i företaget.

Att köpa en gård utan eget kapital är svårt vilket Andreas Svensson, företagschef på Valdemarsvik sparbank, bekräftar.
– Det är svårt för att inte säga näst intill omöjligt. Gårdspriserna är högre än avkastningen. Att köpa en gård för att leva på den finns det inga möjligheter till och så har det varit de senaste femtio åren.

Share

Elnätet vädersäkras

Fram till år 2020 kommer Eon att investera 12,5 miljarder kronor på att förbereda elnäten för framtidens energisystem, och på att ytterligare öka leveranssäkerheten i elnäten runt om i Sverige. Det innebär investeringar motsvarande elva miljoner kronor varje arbetsdag – bara i Eons svenska elnät.

– Det svenska energisystemet kommer att genomgå stora förändringar under de närmaste åren. Andelen förnybar el ökar samtidigt som våra kunder i en allt större omfattning vill producera sin egen el. Det är en positiv utveckling som vi vill främja, vilket vi bland annat gör genom att bygga in smarta elnätslösningar för ett bättre utnyttjande av elnätet, säger Jonas Abrahamsson, koncernchef för Eon Sverige i ett pressmeddelande.

– Vi lägger också in ytterligare en växel på att genomföra projekt för en ökad leveranssäkerhet i våra elnät runt om i landet. Främst handlar det om fortsatt vädersäkring, där vi antingen gräver ned kablarna eller isolerar luftledningarna, förklarar han. Sedan 2006 har företaget investerat över 17 miljarder kronor på att förstärka elnäten i Sverige. En sträcka motsvarande Stockholm-Sydney tur och retur har vädersäkrats. Under denna period har avbrottstiden i genomsnitt halverats. – Vi slår oss inte till ro med det. Satsningen på ökad leveranssäkerhet fortsätter i hela landet, och någon gång 2022- 2023 räknar vi med att kunna gå i mål med vädersäkringen i de delarna av lokalnäten som är hårdast drabbat av återkommande stormar, berättar Jonas Abrahamsson. – Vi har ett viktigt uppdrag med att underhålla och utveckla elnäten på det sätt som efterfrågas av kunder och samhälle. Får vi bara rätt förutsättningar, kommer vi också att kunna fortsätta våra investeringar, avslutar Jonas Abrahamsson

Share

Historiskt starkt resultat för Södra

Södra visar en stark resultatutveckling för årets första åtta månader. Bra priser på färdigvaror och gynnsam valutasitiation är delar av förklaringen.

– Det går bra för Södra. Ett bra andra tertial gör att det samlade resultatet till och med augusti är historiskt starkt för Södra. Det beror till stor del på goda prisnivåer för färdigvaror och framför allt på en gynnsam valutasituation – men också på att Södra blir en alltmer effektiv, innovativ och värdeskapande koncern säger koncernchef Lars Idermark.

Share

Högsäsong för inbrott

– Sett över de senaste tio åren har inbrotten fått en säsongsbetonad prägel. Inbrottstjuvarna firar jul redan i november, då allra flest inbrott sker, säger Erik Arvidsson, skadeförebyggare på Folksam.

I november 2014 anmäldes 599 inbrott i fritidshus. Enligt Erik Arvidsson är det således dags att se över skalskyddet på sommarstugan då du stänger för vintern, det vill säga sätta godkända lås på dörrar och fönster samt eventuellt installera larm.

Share

App för digital grannsamverkan

Grannsamverkan blir digital. Med appen Tuva förebygger du brott tillsammans med dina grannar och andra nätverk. Perfekt för villakvarter, samfälligheter, föreningar och liknande. Idén föddes våren 2014 när Emil Karlsson var ute och gick i ett villaområde i Jönköping och såg skyltarna Grannsamverkan – samverkan mot inbrott som sitter i många kvarter.

– Hur fungerar grannsamverkan? Finns det några digitala tjänster som underlättar samarbetet grannar emellan?

Share

Goda råd från JTI om åkerbönor

Jordbruksverket vill öka produktionen av åkerbönor i Sverige, och JTI har sammanställt kunskap om hur åkerbönor ska hanteras för att kvaliteten ska bli den bästa. Åkerbönor har högst proteinskörd per hektar av alla baljväxter, och skulle kunna ersätta en hel del av det proteinfoder som nu importeras.

I dag importeras 60 procent av allt proteinfoder som används i Sverige.
– Om vi odlade mer proteinfoder själva, skulle det bidra till bättre växtföljder, minskad klimatpåverkan och ge bättre lönsamhet på svenska gårdar, säger Nils Jonsson på JTI.

Share

130 viltolyckor per dygn i landet

Från Närpolisområde Kusten gjordes körkorts- och nykterhetskontroll. Representanterna från Nationella Viltolycksrådet, NVR, Greger Rossander, Jeanette Nordgren, Sören Kjellgren och Lars Frejd, informerade om risken för viltolyckor.

Från Närpolisområde Kusten gjordes körkorts- och nykterhetskontroll. Representanterna från Nationella Viltolycksrådet, NVR, Greger Rossander, Jeanette Nordgren, Sören Kjellgren och Lars Frejd, informerade om risken för viltolyckor.

VALDEMARSVIK (JB)

Förra året inträffade drygt 47 000 viltolyckor i landet, alltså 130 per dygn, och i år har det redan skett 30 000 olyckor med vilt inblandat på våra vägar. Bara i Östergötland inträffar närmare 3 000 viltolyckor varje år. De flesta sker vid gryning och skymning, så då gäller det som bilist att vara särskilt uppmärksam.

Som vanligt vid den här tiden på året har Nationella Viltolycksrådet, NVR, en speciell insatsvecka då det satsas på information på området.

Den ligger inte vid den här tiden av en slump, utan helt enkelt därför att det nu är den tiden på året då det gäller att vara extra uppmärksam. Dessutom är det så att många kör bil till och från arbetet just i samband med gryning och skymning vid den här årstiden.

Share

Landsbygdsprogram- met stimulerar

Pengar från landsbygdsprogrammet stimulerar satsningar på den svenska landsbygden. Bland annat så har 79 000 personer fått tillgång till bredband fram till sista december 2014. Det konstaterar Jordbruksverket i landsbygdsprogrammets årsrapport för 2014 som nu är pub licerad.

– Det är positivt att vi ser resultatet av alla pengarna i landsbygdsprogrammet och att utvecklingen på landsbygden drivs i en riktning som samhället önskar, säger Niclas Purfürst chef för Jordbruksverkets landsbygdsavdelning.

Varje år görs en rapport av utvecklingen i det svenska landsbygdsprogrammet. Hela budgeten för landsbygdsprogrammet 2007-2013 är nu beslutad. Utbetalningar kan göras till slutet av 2015.

Under 2014 betalade Jordbruksverket ut närmare 2 396 miljoner kronor år. Det innebär att nästan 94 procent av budgeten, på totalt drygt 36 miljarder, var utbetald vid årsskiftet. Det är bättre än EUgenomsnittet som ligger på cirka 70 procent.

Drygt 5 000 hektar våtmark har anlagts eller restaurerats och nästan 7 600 hektar betesmarker har hägnats in med rovdjursstängsel under programperioden.

Under programperioden har hittills drygt 5 700 års – arbetskrafter inom företagen fått en förbättrad arbetsmiljö genom gjorda investeringar.

Inom området diversifiering, turism och mikroföretagande har det fram till 2014 skapats cirka 4 300 arbetstillfällen, inom Leader 4 000 arbetstillfällen och cirka 79 000 personer har hittills fått tillgång till bredband från de 352 investeringsprojekt som var avslutade sista december 2014.

I december 2015 ska de sista projekten och investeringarna vara avslutade vilket betyder att Jordbruksverket i kommande årsrapport kommer att se slutresultat från programperioden 2007-2013.

Källa: Jordbruksverket.se

Share